Arkipelagbloggen

 EN SKÄRGÅRD SOM BESKRIVITS SOM AUTENTISK DÄR MÅNGA HAR FÖRSTÅTT ATT SKÄRVÅRD ÄR ETT EGENINTRESSE OCH ICKE SÅ FÅ ATT DET ÄR ETT SAMHÄLLSINTRESSE.

Miltals med stränder som är tillgängliga och naturliga----

 Den som far med  postturen i norra Gryts skärgård eller annars far genom denna skärgård med öppna ögon kommer att slås av denna märklighet. Här kan man fara många mil mellan stränder som ser ut ungefär som de en gång skapades av geologi, biologi och skärbornas bruk.

 Skärgårdens enda by där alla ägor brukas aktivt ---av en sedan generationer bofast familj---.

 Av Gryts Skärgårds en gång som skärhemman betecknade 16 byar finn nu bara kvar en där hela byn brukas aktivt med fiske, jord- och skogsbruk och där brukarna samtidigt är ägare som nu bebor byn med sin fjärde generation. Det jag talar om är Håskö by bestående av ett halvt skärhemman.

Genom ett förvisso nyttigt men oförutsett ingrepp i undertecknads ena fot från Karolinska Sjukhusets fantastiska ortopeder har produktionen av märkvärdighetsbeskrivningar försenats Fortsättningsvis kommer kapaciteten att mata datorn med relevanta och kontrollerade fakta att minska under någon tid. För att inte avbrottet skall bli för långt försöker jag i stället fylla på med ännu tunnare krior än de fyra första och litar mer på ett dåligt minne än på anteckningar och litteratur. Sökandet tar för mycket tid och vinglande på osäkra kryckor.

Löfsveds posttur förde honom genom Kråkmarö bys ägor. De som skär som en skiva genom nästan hela skärgårdens bredd. Från Smörbytteskär söder om Bondekrok till Råtoppssankan ytterst i havet. Inom byns yttre ägor i den s k kråkmaröbådan ligger  insprängd Stora Lökskär. Dess ägande har kråkmaröborna bråkat om i hundratals år men vid laga skiftet 1883 fick de ge sig. Skäret var inte deras utan Hammarkinds Härads. Häradet når från Slätbaken och ned till smålandsgränsen. Troligen var det en gång, liksom Tjust och alla Smålands andra småländer, ett eget hövdingadöme från vikingatiden.

Göran Löfsved besökte två byar på sin posttur där många ägares släkt  bevisligen brukat, ägt och bott i fem hundra år och kanske i de sju hundra år som gått sedan de första nybyggarna kom till ytterskärgården. Vilka kan de vara och vad är det för märkligt med det?

 Vad är det för märkligt med tre lagårdar och vad har det med Valdemarsviks utveckling att göra?

Med gamle finlandssvenske nationalskalden Runeberg och hans Fänrik Stål skulle jag kunnat svara : Därom kan jag ge besked för jag var med. Det följande kan således ses som en partsinlaga

För det första är faktiskt tre nybyggda lagårdar i i sig en märklighet i en under avfolkning varande glesbygd, där jordbrukets och yrkesfiskets bortrationalisering är nästan fullbordad. Något positivt annorlunda vid sidan av trender och marknader.

.

Vad har Eleonor Ostroms nobelpris i ekonomi 2009 med Tommy Ljungs posttur i norra Gryts Skärgård att göra? Så här är det:

Under sin posttur i skärgården passerade han några av de märkligheter som kunde grunda en hållbar framtid i kvalitetens namn. Inte ett snabbt fix för alla kommunens problem, men några lokala och naturliga resurser av unikt slag. De som kan ge oss en profil om vi är idoga och förstår värdet av att vara annorlunda. Här är några exempel från postturen. Andra turer i andra delar av kommunen passerar andra guldkorn.

Göran passerade t ex

1/  År 2009 nobelprisgivande samhällsföreningsexempel,