Om Gryts Varvs o. kommunens plan slår det gnistor. De kan tända en skärvårdsbrasa som kastar ljus över vad vi har att förvalta och vårda!

Nytändning för Skärvården! Ett konstruktivt skärvårdsinitiativ föds nu vid Hummelviksfjärden. Vi har begåvats med den mest konkreta chansen till praktisk skärvård sedan begreppet lanserades för snart tjugo år sedan. Den gamla tesen, att olyckor ofta kan vändas till något positivt, besannas. Kommunen gnistrade till av misstag, men lågan tändes medvetet. För det progressiva skärvårdsengagemanget står i dag de skärgårdsälskande och rättsmedvetna ägarna till Grytö, familjen Wesström. Det känns symboliskt att denna skärvårdssignal utgår från Grytsskärens troliga urhemman, skärhemmanet Grytö. Centralt placerat geografiskt och i historien ligger det mellan den sedan urtiden bitskt självständiga kronoskärgården i norr och den mer överhetsberoende, sydliga frälseskärgården.

Arkipelagbloggen kan nu presentera den skrivelse till Valdemarsviks kommun som grannar och andra berörda skrivit under i protest mot den detaljplan som presenterats av Gryts Varv AB och som kommunen genom en uppenbar myndighetsmiss råkat ansluta sig till och distribuera. Skrivelsen är upprättad av arkitekten SAR Jacob Wesström från Grytö skärhemman. Han formulerar sig med stort engagemang och djup insikt i vad som gäller enligt Svea Rikes Lag. Hans och allas vår förhoppning är att de uppenbara bristerna i handläggningen av planen och avsaknaden av genomtänkt planering för skärgårdens utveckling skall ses som en olycklig episod som får tillskrivas bristande tid och resurser. Fortsättningen bör karakteriseras av öppet och konstruktivt samarbete mellan myndigheter, skärgårdens fastighetsägare och brukare, turistföretagare och andra entreprenörer i skärgården samt socknens föreningsliv och medborgare. Resultatet skall bli en väl förankrad översiktsplan (ÖP) för skärgården som garanterar en utveckling av högsta kvalitet samt en detaljplan för Gryts Varv som stämmer med ÖP.

Grönsöfamiljen Gräslunds alla skärvårdande medlemmar ställer sig bakom skrivelsen.
Per, Margareta, Fredrik, Jonas, Anna, Elin, Björn, Martin, David, Sofia Gräslund, Nadja Umerkajeff, Kit Marteng, Monika/Monne/ Larsson, Hannu Böök.

Vi uppmanar alla skärvårdare att ansluta sig till oss och till de berörda sakägare som skrivit under Jacob Wesströms skrivelse. En uppropslista planeras på www.arkipelagbloggen.se I väntan på den kan man e-posta sitt instämmande till graslund.per@telia.com eller göra en kommentar till denna blogg. Instämmandena kommer att läggas in under det planerade uppropet vars huvudbeståndsdel är det här publicerade inlägget till Valdemarsviks kommun. Uppropet kommer att riktas till vederbörande myndigheter inom kommun och länsstyrelse m fl. samt till kommunens politiker.
Ytterligare inlägg i debatten återfinns i denna blogg men även i www.nt.se
Här följer skrivelsen:

Tillsändes:
Valdemarsviks kommun
Samhällsplanering/Plan och bygg
Hans Noack, Christina Johansson m.fl.

Med anledning av det detaljplanförslag, Hummelvik 1:1 och 1:15 i Gryt, som presenterades vid samrådsmöte, Strömsvik 091126, vill vi framföra följande:

Inledningsvis vill vi grannar och sakägare betona att vi inte är emot en expansion av verksamheten vid Gryts varv men inte i den form och omfattning som presenteras i nuvarande/aktuellt detaljplaneförslag.

Vår inlaga består av tre huvuddelar:
1 PLANPROCESS - Synpunkter på planens hantering och önskemål om fortsatt hantering.
2 PLANFÖRSLAG - Synpunkter på planförslagets innehåll.
3 ALTERNATIV - Förslag på planering och utveckling av Gryts skärgård.

1 PLANPROCESS

Vi önskar att kommunens egna riktlinjer för planprocess följs. Dessa finns tillgängliga på kommunens hemsida under rubriken ”Planprocess”
Nedanstående text är klippt ur kommunens hemsida

• Planavdelningen upprättar ett planprogram; en skiss på ny detaljplan.
• Myndighetsnämnden beslutar om programsamråd.
• De berörda får del av programmet och kan lämna synpunkter. Eventuellt hålls informationsmöte.
• Planavdelningen sammanställer synpunkterna, vilka blir riktlinjer för fortsatt planarbete.

För vidare detaljerade riktlinjer hänvisar vi till ”Boken om Detaljplan och Områdesbestämmelser” Sid 21 till 24 avhandlar planförfarandet och är sedan tidigare inlämnat till kommunen.

Konkret innebär detta att vi sakägare och samtliga som berörs av planen får delta i processen från start.

Att Myndighetsnämnden antagit ett planprogram utan att detta föregåtts av samråd med sakägare i en plan av denna omfattning är mycket anmärkningsvärt. Även i det andra, nu aktuella skedet har endast vissa sakägare blivit informerade om planen av kommunen. Urvalet av de som kallats till samrådsmötet 2009-11-26 och de som inte kallats tycks helt godtycklig. Ett antal av de närmaste, och därmed mest berörda, fastighetsägarna har inte kallats. De har alltså inte ens i nuläget blivit informerade eller haft möjlighet att lämna synpunkter.
Ökad biltrafik på Breviksnäsvägen 809 har inte beaktas vid bedömning av sakägare. I planmaterialet konstateras att en ”betydande trafikökning” är förväntad. Breviksnäsvägen är smal och passerar mycket nära ett antal bostadshus, förutom att den bokstavligen passerar över gårdsplanen både vid Åbäcksnäs och Dräg. De som bor eller har verksamheter i direkt anslutning till vägen är självklart att betrakta som sakägare.

Utöver denna brist på information till sakägare skiljer sig det nu framlagda planförslaget sig i väsentliga punkter från planprogrammet. Någon flytande bebyggelse är över huvud taget inte redovisad på programskissen och omnämns endast i en bisats i programmets text.

Planprogrammet utgör bl a grunden vid bedömning av MKB´s omfattning. Ett så betydande tillägg efter antaget program måste föranleda en ny bedömning MKB´s omfattning.

Vi förutsätter att det hittills förda planarbetet helt utan information och möjlighet till synpunkter från oss sakägare är ett misstag och en engångsföreteelse som nu kommer rättas till.

Vi önskar en fortsatt process enligt nedan:

1. Kommunen tar fram ett planprogram som visar planens inriktning och omfattning
2. En lista med sakägare upprättas. Det skall klart framgå vilka som kommunen anser berörs av planen.
3. Planprogram, sakägarlista, fastighetsförteckning samt genomförda utredningar, inventeringar etc. finns tillgänglig på kommunens hemsida.
4. Öppet samråd kring programmet. Sakägare kallas till samrådet. Utifrån samråd med sakägare och länsstyrelsen fattas beslut om omfattning av MKB
5. Samrådsredogörelse för programmet sammanställs av kommunen (ej av intressent till planen)

Planmaterial
Ett planmaterial skall vara en opartisk, lättfattlig och konkret produkt. Relevanta aspekter på planen skall tas upp oavsett om dessa talar för eller mot planförslaget. Verkligheten skall i möjligast mån beskrivas på ett objektivt sätt där viktiga konsekvenser av planen tas upp till diskussion. Bedömningen av konsekvenserna kan säkert skifta beroende på utgångspunkt men det centrala är att konsekvenserna tas upp och inte förtigs. Först därefter kan en saklig debatt om förslaget föras.

Det är i högsta grad problematiskt att planmaterialet i sin helhet verkar ha tagits fram av konsulter som arbetar på direkt uppdrag av Gryts Varv, dvs intressenten i planen. Det finns en uppenbar jävsituation. Kommunens styrning, granskning och arbete med information och samråd blir i detta fall extra viktigt.

Vi menar att planförfattaren och miljökonsulten som står bakom planens MKB inte lever upp till rimliga krav på opartiskhet och saklighet. Rena sakfel i framställningen kan kanske förklaras av att vi grannar inte fått ta del av materialet och rätta felaktigheter.

Mer allvarligt är både planbeskrivningens och MKB´s hela argumentation och uppbyggnad. Positiva konsekvenser beskrivs målande och utförligt. Dock ofta som påståenden som inte underbyggs med faktaunderlag. Negativa konsekvenser tycks över huvud taget inte förekomma. Beskrivningar som nedan förekommer rikligt:

”Detaljplanen bedöms inte ge några störningar på omgivningen” sid 9

”Livsbetingelserna för växt- och djurlivet bedöms inte förändras av bryggorna och den båttrafik de alstrar” sid 10

”Inom eller intill området finns inga kulturhistoriska värden som påverkat planutformningen.” sid 5

Fortsatt planprocess
Vi anser att planmaterialet i sin helhet uppvisar häpnadsväckande brister i saklighet, faktauppgifter, lokalkännedom, kunnighet om gällande lagstiftning, oredovisade påståenden och slutsatser. Se vidare våra synpunkter på planförslaget, dock är felaktigheterna så genomgående och talrika att alla inte kan bemötas i denna inlaga.

Vi saknar utifrån det presenterade planmaterialet förtroende för planförfattaren och författaren till miljökonsekvensbeskrivningen. Vi anser att kommunen nu bör ta sitt myndighetsansvar och aktivt driva planprocessen. Som led i detta anser vi att kommunen bör tillse att det fortsatta planarbetat utförs av :

1. Konsulter med kompetens för uppgiften.
2. Konsulter som inte har direkta egenintressen i planen. Dvs bör kommunen i praktiken stå som huvudman för planarbetet.

2 PLANFÖRSLAG

Tidigare ställningstaganden
Någon vägledning för denna exploatering går inte att finna i gammal men ännu inte förnyad översiktsplan. Den mest konkreta vägledning för exploateringsförslag i detta område torde vara försöket att 1988 stycka av tomter i anslutning till befintligt fritidshusområde inom Hummelvik. Förslaget innefattade 22 tomter, samtliga med mer än 150 meter till strand och därmed utanför strandskyddsområdet. Planen gick hela vägen till regeringen där det fastslogs att pga naturhänsyn kunde en sådan exploatering inte tillåtas. Ytterligare tryck på skärgården och störning av bl a fågelliv vägde tyngre än exploateringsintressen. Resultatet blev att fem tomter ansågs kunna tillkomma.
Den avslagna exploateringen hade mao både i omfattning och placering en bråkdel av den påverkan nuvarande exploatering förväntas få. Vi frågar oss därför vad som nu motiverar denna mångdubbelt större exploatering, intill, på och utanför strand då den betydligt beskedligare varianten fick avslag? Ett seriöst resonemang kring detta är rimligtvis en förutsättning för att planen skall överleva en första granskning på överkommunal nivå.

Hur förvaltar vi dagens värden?
Till skillnad från vad författarna till planbeskrivningen och MKB:n antagit är det nog så att många av oss som bor i denna del av skärgården, permanent eller sommarboende, faktiskt sökt oss hit på grund av den vackra naturen, lugnet och ostördheten. De argument som tas upp om varför så inte borde vara fallet är minst sagt löjeväckande. Att trycket på denna del av skärgården är stort är ett faktum. Fyrudden är ett nav i denna del av skärgården, Eköns camping satsar stort och har expansionsplaner, Gryts varv är även idag en knutpunkt. Den stora frågan är var gränsen går för att de värden som människor uppskattar här kommer att försvinna. Anledningen att man söker sig hit och inte till exv. Stockholms skärgård är kanske just lugnet, ostördheten och den vackra naturen där det idag finns möjlighet att få en liten ostörd plats för sig själv. Om dessa värden försvinner, försvinner också attraktiviteten i området. Inte bara för oss som bor här idag – utan även för de som är målgrupp för exploateringen. De ekonomiska satsningar på turism som görs i området riskerar att göras på värden som byggs bort. Detta är ett scenario ingen av oss önskar.

Riksintressen
Planförfattaren nämner inte att området omfattas av kapitel 4 paragraf 1 i Miljöbalken. ”De områden (avser kustområdet från Oskarshamn till Arkösund) är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om:
det inte möter hinder enl. 2-8 paragraf och
det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas kultur- och naturvärden”
I planbeskrivningen sid 5 står: ”Inom eller intill planområdet finns inga kulturhistoriska värden som påverkat planen.” Det innebär att planförfattaren antingen inte känner till gällande lagstiftning avseende riksintresse eller utan vidare motivering avfärdar dessa.

I MKB:n omnämns åtminstone riksintressena även om kapitel 4, paragraf 1, har fått en mycket fri tolkning. Callunas sammanställning av konsekvenser gällande riksintressen gör gällande att det inte blir några konsekvenser alls för natur- och kulturmiljö. Det finns många invändningar mot detta. Mycket allvarligt är bristen på koppling mellan kulturmiljö och landskapsbild. Kulturmiljön som syftas på i Miljöbalken är inte endast fornlämningar på mark och i vatten utan omfattar i hög grad även landskapsbilden. Att landskapsbilden totalt förändras har Calluna dock trots allt uppmärksammat under 5.4 i MKB:n – men inte kopplat till riksintresset vilket är mycket allvarligt och ger helt felaktigt utslag i sammanställningen av konsekvenser.

Strandskydd
När det gäller strandskydd så står det i förarbetena till miljöbalken att i ”områden av riksintresse bör normalt aldrig dispens medges” .
För att upphäva strandskyddet i en detaljplan krävs som bekant särskilda skäl, dessa finns angivna i miljöbalken 7 kap 18 c §. Dessutom ska intresset att ta området i anspråk väga tyngre än strandskyddsintresset. I områden av riksintressen får man väl anta att exploateringsanspråken då måste vara extra tunga för att tillåta ett upphävande, i. e man bör ställa större krav på bakgrundsmaterial etc som visar på konsekvenserna av en eventuell exploatering.

Omfattning MKB
Avgränsning, omfattning och innehåll i MKB bör översiktligt redovisas i planbeskrivningen. Den behovsbedömning som man hänvisar till finns inte att tillgå.
Vi anser att den MKB som har gjorts är undermålig och uppvisar ett flertal allvarliga brister bl.a. vad gäller miljöpåverkan för närområdet men också för områden utanför det direkta detaljplaneområdet.
Vi anser inte heller att MKB ger tillfredställande besked om hur de få, för båtturister tillgängliga strandhuggsöarna, ska klara det ökade trycket av turister, på sin begränsade yta. Varvsexpansionen sker i en av de smalaste delarna (ytterskärgården) av Gryts skärgård. Ett flertal fågelskyddsområden finns som kraftigt begränsar de ytor skärgårdsturisterna kan vistas på. Vi anser denna fråga måste adresseras i planen.

Naturinventering?
Naturinventering som underlag för slutsatserna kring landmiljön omnämns på sid 26 MKB ”Naturinventeringen gav inga områden eller enstaka element (t. ex träd) som hyser förhöjda naturvärden. Därför redovisas inte påverkan och konsekvenser i fortsättningen” Den omnämnda inventeringen finns dock inte att tillgå. Istället finner man i ett protokoll från 2007-11-28 följande skrivelse. ”En naturinventering på land ansåg inte John (Askling) kommer behövas eftersom naturvärdena bedömdes så låga vid en genomströvning.” Denna genomströvning verkar ha skett 2007-10 -16, dvs under en årstid då en seriös inventering av växter och insekter omöjligen kan göras. Är det på detta faktaunderlag som MKB´n bygger sina slutsatser att landmiljön helt undantas från MKB? En seriös naturinventering av hela landområdet som planen påverkar, under rätt årstid, dvs senvår-sommar bör genomföras. Särskilt när det är känt att både rödlistade växter (ex orkidéer) och insekter (ex Ekoxe) förekommer inom planens påverkansområde.

Privatisering av strand och vatten
Ett av kommunens motiv för att genomföra detaljplanen är, MKB s.20: ”…att enkelt medge tillträde till skärgården för de som saknar egna båtar.” Kommunen vill också ge allmänheten möjlighet att komma ut och bo i skärgården, vilket går att läsa bl.a. på sid. 24 i MKB:n. Vi ifrågasätter om dessa syften kommer att infrias då samtliga av de flytande hus som kommer att uppföras, om detaljplanen förverkligas, kan komma att säljas och området förvandlas till en s.k. gated community.
Kommunen kan inte påverka en dylik utveckling eftersom planområdet till 100% utgörs av privat kvartersmark. Menar man allvar med allmän tillgänglighet skall naturligtvis allmän (kommunal) mark samt tillfartsväg anordnas. Det upphävda strandskyddet, som föreslås för att detaljplaneförslaget ska kunna realiseras, riskerar att inte komma en bred allmänhet till del.

Husbåtar och prejudikat
Planförfattaren diskuterade på samrådsmöte 091126 ingående idéer för hur husbåtar skulle angöras vid bryggorna. Enligt honom var det i princip bättre att bygga husen på bryggorna istället för att ha båtar vid bryggor. Detta för att slippa rörelser och skrammel. Planillustrationen visar också på trädplanteringar på bryggorna. Osökt kommer frågan upp om detta verkligen är att betrakta som husbåtar vid bryggor? Illustrationen liknar mer en förlängning av landområde med radhus utmed trädkantade gator. Hur rimmar detta med diskussioner om ljusgenomsläpp till havsbottnar som redan i dagsläget mår mycket dåligt?
Om en exploatering av detta slag skulle godkännas här – vad är det som hindrar att vi inte får Dubailiknande marinor utmed hela kustremsan? Skall avsaknaden av en policy angående denna nya byggnadstyp tolkas som att den godtyckligt kommer prövas från fall till fall? Tillåts byggnadstypen här bör den tillåtas på annat håll av rättviseskäl?

Förebilder för flytande fritidshus?
Förutom redan nämnd påverkan på landskapsbilden och miljöbelastning lyser motivet för ”byggnadssättet helt avviker från traditionellt byggande” (planbeskrivning sid 7) helt med sin frånvaro. Den bebyggelse i Stockholm som används som förebild ligger direkt intill Essingeledan, Sveriges mest trafikerade väg. I anslutning byggs nu några av Stockholms högsta bostadshus. Marinan innehåller ett 20-tal flytande hus för permanentboende. Att använda denna anläggning som intäkt för att bebyggelsetypen är lämplig här är häpnadsväckande då förutsättningar, omfattning, natur, bebyggelse och funktion helt skiljer sig åt. En mer rättvisande ”förebild” torde de flytande sjöbodarna i Sunnanå, Melleruds kommun vara. Att dessa inte nämns är förståligt då denna bebyggelse blivit en stor belastning för kommunen med rättsprocesser som följd. Vad motiverar denna bebyggelsetyp här när den uppenbarligen fått backning efter Länsstyrelsens kritik i Sunnanå?

Nya vägar
Vi kan inte heller stödja ett detaljplaneförslag som inte visar på den exakta dragningen av den brandväg som ska gå till/från stugbyarna i den östra delen av detaljplaneområdet. Brandvägen kommer till största delen att anläggas utanför det presenterade detaljplane-området. Varför ingår inte vägdragningar i planområdet? Hur regleras att denna brandväg inte blir en väg som används dagligen? Hur denna brandväg kommer att påverka miljö och de boende i brandvägens närhet är inte utrett i MKB:n. För att kunna ta ställning och fatta ett beslut behövs ett tillförlitligt beslutsunderlag.

Avfall och avlopp
Hur miljöfarligt avfall och hantering av VA-frågan ska lösas framgår inte i MKB:n. Det är många hushåll och båtar vars avfall/avlopp ska tas om hand. Vi anser att konsekvenserna av det kraftigt ökade avfalls- och avloppstrycket och tillfredsställande åtgärder för att komma tillrätta med detta bör bli föremål för ytterligare utredning. Redan idag har Gryts varv problem med sötvattenförsörjningen. På fråga om avloppsvattnet kommer kväverenas var beskedet att så skall ske. Detta bör regleras i planen.

Krav eller önskningar?
Vi anser att ordvalen ”kan” och ”bör” under rubriken ”Skyddsåtgärder” på olika ställen i MKB:n, se t.ex. sid. 29 sista punkten och sid.33 punkterna två och tre ska ersättas med den tvingande skrivningen ”skall”. Varför omnämns över huvud taget en mängd skyddsåtgärder som inte avses regleras i planen? Ex miljövänligt bränsle, tysta båtmotorer, ljusgenom-släppliga bryggor etc.

Trafiksäkerhet
Vi anser inte heller att frågan om hur trafiksäkerheten på väg 809 kommer att påverkas, vid ett genomförande av aktuellt detaljplaneförslag, är tillräckligt utredd. Särskilt bör skydd för oskyddade trafikanter, gående och cyklister beaktas. Trafiksäkerheten på väg 809 bör därför bli föremål för en noggrannare utredning.

Störningar av båttrafik
Den tysta miljö som präglar denna unika del av Sverige anser vi också hotad av den kraftigt utökade motorbåts- och biltrafik som kommer av en så kraftig varvsexpansion som nu presenteras. Området betecknas i MKB redan idag som stört av Gryts samhälle, Fyrudden och farled vilket motiverar ytterligare störning! Ett sådant löjeväckande påstående visar att författarens lokalkännedom uppenbarligen är obefintlig.

Fågelskydd
Vi ifrågasätter att bebyggelsen föreslås direkt invid skäret Ömshällarna vilket ingår i fastigheten Grytö 1:11. Skäret är en rastlokal för sjöfågel och bebyggelse föreslås c:a 15 meter från skäret! Även om skäret idag inte är fågelskyddsområde bör ett rimligt skyddsavstånd till bebyggelse utredas.

Likaså ligger två fågelskyddsområden i direkt anslutning till marinan, 200- respektive 300 meter från plangräns. Detta omnämns över huvud taget inte i planbeskrivningen. Inventering av häckande fåglar har inte utförts men likväl fastslås i MKB:n att häckande fåglar inte är särskilt störningskänsliga! Skyddsåtgärder som generell fartbegränsning nämns. Detta regleras inte i planen, realismen och efterlevnaden av en sådan åtgärd kan starkt ifrågasättas.

Byggnadshöjd -landskapsbild
Vi ifrågasätter varför de planerade varvshallarna, som enligt gällande plan tillåts ha en höjd på maximalt 16 m, nu ska tillåtas att ha en höjd på 25m.

Förändrad topografi
Vi ifrågasätter också placeringen av hall/parkering vilket ger en bergskärning på över 20 meters höjd (österut från ny hall i södra delen). Alternativa placeringar av hallar som inte förutsätter bortsprängning av ett halvt berg skall utredas.

Yrkesfiske
MKB anger att yrkesfiske inte förekommer och alla avvägningar gentemot fiskeintressen avfärdas därmed. Då yrkesfiske förekommer skall denna närings intressen vägas in i planen.

Nedanstående rubriker avser Planbeskrivningen

Planens Syfte
Årlig konferens för Världsnaturfonden dementeras skriftligen av WWF´s skärgårdsexpert Ola Jennersten ”Att WWFs namn används som motiv för denna verksamhet är främmande för oss”

Mark och vegetation,Vattenområdet, Fornlämningar och Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
I inget fall framgår var avgränsningen till beskrivningen gjorts. Detta trots att planen klart uttalar att syftet är ett utnyttjande av området utanför själva planområdet. I direkt anslutning till planområdet finns värdefulla naturtyper, fornlämningar, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse etc. Detta bör framgå av planbeskrivningen, liksom eventuella åtgärder för skydd av dessa värden.

Småbåtshamn
En utbyggnad under sommaren 2009 av ytterligare 140 båtplatser anges felaktigt. Dessa båtplatser liksom båtplatser kopplade till flytande radhus ingår i planen. Mao beskrivs en tredubbling av båtplatser från dagens 150 till 440 st. MKB anger felaktigt en fördubbling från 150 till 300 båtplatser. Dock finns inget i planen som reglerar antal båtplatser, varför omnämns dessa siffror om planen inte reglerar detta?

Felaktig planbeteckning
Plankartan anger beteckningen ”V” (hamn) för landområdet samt ”WV” (Småbåtshamn) för vattenområdet . Ingen av dessa beteckningar innefattar bostadsbebyggelse, vare sig den är avsedd för permanent- eller fritidsboende. Bostadsbebyggelse skall betecknas med bokstav ”B” och inte gömmas under felaktig planbeteckning. Planen beskrivs av författaren som ”flexibel”. Det innebär i praktiken att plankartan knappast har någon reglerande funktion (angivande av antal våningar saknas exempelvis helt). En detaljplan skall både möjliggöra men även styra bebyggelse. Detta planförslag innehåller mycket möjliggörande och mycket lite av styrning.

3 ALTERNATIV

Vi vill medverka till en konstruktiv och god utveckling av Valdemarsviks skärgård och därmed av Valdemarsviks kommun. Skärgården är en av kommunens mest värdefulla tillgångar. Rätt vårdad och skött kan denna tillgång förbli en av landets finaste natur- och kulturtillgångar. Den kan då ge underlag för en sysselsättningsskapande företagsamhet vid kusten och i skärgården men även göra hela kommunen attraktiv både som bostadsort och för rekreation. Därmed kan man locka företag med insikt om miljöns stora betydelse för den egna personalens trivsel till kommunen.
Vi inser att kommunens politiska ledning har en skyldighet att ta till vara på utvecklingsidéer och företag som kan stötta kommunens sysselsättning och ekonomi. Vi inser att balansgången mellan uppdykande exploateringsförslag och den långsiktiga utvecklingen av kommunens skärgård är vansklig.
Vi tror att den föreliggande detaljplanen är långt ifrån optimal som ett inslag i en långsiktig och väl genomtänkt utvecklingsplan för Gryts skärgård och Valdemarsviks kommun. Planen ingriper så väsentligt i arbetet med Gryts Skärgårds utveckling att den inte ska hastas igenom utan grundligt och väl förankrat förberedelsearbete. Vi anser att kommunens arbete med utveckling av skärgården mål måste vara långsiktiga och väl genomtänkta, även när dagsutvecklingen med exempelvis utflyttning kan upplevas som kritisk.

Vi vill mot denna bakgrund föreslå
-dels att den aktuella detaljplanen läggs åt sidan och omarbetas från grunden i kommunens regi,
-dels att en aktivt utvecklingsplanering startas och formuleras i en ÖP/kommunplan eller åtminstone i den del av en ÖP som avser skärgårdens utveckling.
-dels att planarbetet, om möjligt, tar till vara de erfarenheter och den kapacitet som en ny stadsarkitekt kan tillföra planarbetet,
Arbetet med ÖP och med detaljplanen för Gryts Varv kan för tids vinnande bedrivas samtidigt men det är ÖP som måste vara styrande för detaljplanens inriktning och ej tvärtom.
Som bekant finn ett preliminärt förslag till ÖP som arbetats fram omkring år 2003 i samarbete mellan kommunen, lokala intressenter och med föreningslivet inom kommunens olika delar. En sådan del gällde skärgården. Planarbetet har skett i föredömligt väl organiserade och demokratiska former. Denna plan är långt kommen och kunde bilda underlag för en aktualisering. Vi är för vår del beredda att med representant delta i ett sådant plansamarbete.

Vi tror att kommunen har mycket att tjäna på att samarbeta med de många positiva krafter som tidigare bevisat sin vilja att bidra till skärgårdens utveckling och vars insatser är en viktig förklaring till att skärgården är en sådan magnet och kan bli ett så viktigt instrument för kommunens utveckling. Vi kan inte tänka oss att kommunen har råd att avvara det lokala engagemang och den offervilja som så många ägare och brukare av skärgårdens kulturlandskap bevisat. Om skärgårdens potential som bas för en viktig del av kommunens utveckling, särskilt dess turism, skall kunna utnyttjas till sin fulla potential, så måste denna skärgård förbli väl skött, bebodd och brukad. I detta avseende har även kommunen hittills gjort stora insatser, t ex genom restriktivt beviljande av undantag från strandskyddet och stöd till skärgårdsbefolkningen. Denna progressiva politik måste fortsättas och ske i samarbete med skärgårdens lokala intressenter. Det är bara ett verkligt väl skött och levande skärgårdslandskap som kan ge Valdemarsvik en unik nisch att basera utvecklingen på.

Det är enligt vår fasta tro viktigt att kommunen verkar för en försiktig och på småskalighet baserad utveckling av skärgården. En sådan utveckling minskar riskerna för storskaliga och oåterkalleliga utvecklingsmisstag och ökar möjligheterna för den lokala skärgårdsbefolkningen att förbättra sina försörjningsmöjligheter.

Således kräver vi:
• Att planprocessen görs om enl. kapitel 1 i denna skrivelse .

• Att en ny detaljplan för Gryts Varv utarbetas i kommunens regi där våra synpunkter på nuvarande planförslag beaktas. Detaljplanen bör vara baserad på en ÖP eller åtminstone en ÖP för kommunens skärgård.

• Att ett aktivt samarbete organiseras mellan kommunen och skärgårdens ägare, brukare och övriga intressenter.

Följande fastigheter och personer står bakom innehållet i denna skrivelse:

*Hummelvik 1:3 Siv & Johan Frisell

*Hummelvik 1:4 Anne-Charlotte & Lennart Gabrielsson.

*Hummelvik 1:5 Anna-Karin Low, Staffan Rosén & Maria Chamberg.

*Hummelvik 1:6 Anette & Lennart Danielsson, Linda och Henrik Moström, Lina Danielsson och Erik Ernerudh

*Hummelvik 1:7 Agneta Eurenius

*Hummelvik 1:9 Håkan Gustafsson, Susanne Andersson, Christina Saks & Magnus Gustafsson.

*Hummelvik 1:10 Hans-Åke & Ann-Sofie Bergeling

*Hummelvik 1:11 Kerstin & Gerhard Johansson

*Hummelvik 1:12 Patrick & Eva Steiber.

*Hummelvik 1:13 Märta Helander

*Hummelvik 1:14 Märta Helander

*Hummelvik 1:21 Elisabet & Lars Göran Pettersson

*Hummelvik 1:22 Rolf & Iréne Wahlqvist.

*Hummelvik 1:23 Berna & Karl Olov Ivan Ivarsson.

*Hummelvik 1:24 Björn & Ulla Lindholtz

*Hummelvik 1:25 Hans & Eva Lundberg

*Grytö 1:6 Lars & Kitty Wesström

*Grytö 1:7 Peter Källgren

*Grytö 1:11 Göran Lindell

*Grytö 1:14 Leif Harald & Harrieth Solweig Linnéa Wessel.

*Grytö 1:18 Eva Hellström & Rickard Lindström, Lotta Hellström & Peter Jacobsson

*Grytö 1:19 Lars Wesström, Anna & Mikael Wällstedt

*Grytö 1:20 Lars Wesström, Jacob Wesström & Anna Skygge

*Lilla Vik 1:2 Carola Messner, Jan Guillquist

* Dräg 3:1 Ingrid Larsson, Lotta Anelid, Pelle Anelid.

Utanför planens direkta närhet:
* Gräsmarö 1:24 Per, Fredrik, Jonas och Anna Gräslund

*Kråkmarö 1:6 och 1:15 Skärvårdsföreningen Grönskroken genom ordföranden Anna Gräslund

Kontaktperson för frågor angående denna skrivelse
Jacob Wesström 0708-21 12 83

2009-12-23