Avsnitt 4 av följetongen om tankar kring Skärgårdens utveckling

”Lycklig den vars huvud står med hjärtat i förbund” W.Shakespeare.

Ärade läsare!
Här kommer fjärde avsnittet i en liten ”följetong” om hur möjligheterna att få vinden att vända i Gryts Skärgård och Valdemarsviks kommun skall kunna hållas öppna och utvecklas varsamt steg för steg, enligt en engagerad medborgare och planeringsamatörs högst personliga tro.
Per Gräslund

Resumé av tidigare avsnitt:
Skärgården är en kulturprodukt som i vissa avseenden kan jämföras med ett konstverk. Författaren har djärvheten jämför med Mona Lisa. Konstverk behöver vårdas och värnas och det gäller även skärgården. Gör man det tillför man skärgården och Valdemarsvik ideella, estetiska och naturvärden som i sig är mycket värda. Dessutom kan de vid rätt hantering tjänstgöra som hävstänger för en positiv utveckling av skärgårdens befolkning, näringsliv och mänskligt liv, vilket hela kommunen tjänar på. I skärgården finns företagare och ägare som är beredda att vårda skärgården. Där finns ett engagemang på privat sida t ex från och konstnärer och författare som kan sprida kunskap om skärgården. Skärgården är full av utvecklingsbara tillgångar trots att mycket gått snett och utarmat skärgården under lång tid. Den utvecklingen kan vändas om bl a kommunen visar ledarskap och sätter mål. Bebyggelseplaneringen är en viktig komponent i en utvecklingsplan av kvalitet. .
Tidigare avsnitt: Avsnitt 1: 2010.01.25, kl 10:38; avsnitt 2: 2010.01.29, kl 12:01: avsnitt 3: 2010.02.04, kl 11.08

Tankar kring skärgårdsutveckling i Gryt. 10.02.09
Vem skall göra vad av skärgården – och hur? Ett försök till positiv tankemodell.

Avsnitt 4,
Den goda utvecklingens alla beståndsdelar kan naturligtvis inte jag men inte heller kommunen beskriva eller planera. Det måste ske genom en utveckling där myndigheter, företag, skärbor andra medborgare och deras föreningar samt inte minst marknaderna spelar med. Vad kommunen och dess medborgare kan göra är att tänka efter, inspirera allt det man kan inspirera och - i kommunens fall - styra det man kan styra och utöva politiskt ledarskap. Inspiration och ledarskap står det inget om i Plan och Bygglagen. Ändå är det just vad som krävs, om man vill förflytta berg. Det är vad skärgården behöver. Berg av utvecklingsvilja skall flyttas. Åt rätt håll.

Det minsta kommunen kan göra är att med tillämpande av Plan och Bygglagens krav och i enlighet med sina egna mål fullborda renoveringen av sin snart 20 år gamla kommunplan (ÖP). Min önskan är att man utnyttjar kommunplanen inte därför att det finns ett författningsmässigt krav utan att man gör det med liv och lust, därför att man vill samla och ge uttryck för kommunens kraftfulla utvecklingsvilja. Detta låter kanske överdrivet och rent av naivt ur dagspolitikens synpunkt. Låt gå för det! Dock gäller att utveckling inte skapas bara genom vanlighet och regeltillämpning. Det krävs inspirerande mål och ledarskap också. .

För att få konkretion i sitt tänkande borde kommunen låta sig inspireras av vad som skett i trakter, där man lyckats bevara bygdens liv och befolkning genom att utnyttja sina miljöresurser. Troligen kan spaningen, när det gäller skärgårdens möjligheter bäst bedrivas via kommunens befintliga funktioner på turismens område . Vad har gjort Dalarna till ett turistlandskap? Vad hände i Bråbygden, där vinden vände där?. Hur tog Västergötland hand om den nytillverkade myten om Arn och gjorde den lönsam? Vad innebar det s k Bergslagsprojektets upptäcktsguidning? Varför spirar turismen i Östergötlands och Smålands inland kring sjöar och vattendrag? Vilka lokala exempel på kvalificerad kulturturism finner man runt om längs våra skärgårdar?
Hemikring kan man se sig om efter nya platser där besöksturism och fisketurism av kvalitet kan spira genom fortsatt utbyggnad av t ex stödet till småföretagare i båtturismbranschen. Där kan man även leta upp och stödja exempel på landskap som vårdas i nya utvecklingsprojekt. De kan visas upp och göras kända. Har kommunen egna skär som kan utvecklas utan att skadas? Ett vilt hugskott: Vad kunde utspela sig på toppen av Fångö Gruvas varphögar med storslagen utsikt mot Häradskär? Hur kan man få mer hjälp av traktens teaterintressen och av dess författare och konstnärer för att sätta liv i romanen ”Grufblomstret eller en Skärgårdssägen”?
Hur kan man i övrigt få hjälp av traktens författare, konstnärer och filmare m fl för att sprida kunskap om sin skärgårdspärla och om dess kulturella djup och glans och om hur man kan få uppleva den?
Men det grundläggande är att skärgården utvecklas till ett allmänt känt, uppskattat och unikt landskap som engagerar och lockar genom sin särart. Vi kunde med enkla medel och egentligen bara genom att inte bygga sönder eller annars förstöra våra naturliga förutsättningar låta skärgården utveckla sig till något som med tidens gång blir mer och mer unikt och autentiskt.
Med viss överdrift kunde man jämföra så här: Om ”vår Mona-Lisa-tavla” blir den enda, eller en av de få i sin art, så växer dess värde med tidens hjälp. Tänk på vad som skulle hänt om Mona Lisas original blivit ’utvecklat’ genom hårdhänt renovering och övermålning!
Men hör jag någon säga: Är inte det ett ojämlikt resonemang? Jo, visst! Är inte alla skärgårdar liksom allting lika mycket värt? Nej, särskilt inte för de närmast berörda. För uppriktigt sagt: Det ligger faktiskt i varje engagemangs och kärleks natur att det kära objektet urskiljes och särbehandlas. Nästan en naturlag, tror jag. Särskilt i utvecklingssammanhang. Därför talar jag om Gryts skärgård.
Vi är inte ödets och kommersens slavar. Kommunen kan ta på sig ledartröjan och alla vi som vistas i, äger mark eller driver företag i skärgården kan medverka till en utveckling som är positiv. Tillsammans kan vi göra vår skärgård till ”en pärla, av naturen skapad och av kärleksfulla händer vårdad”, om jag får citera farfar från Gräsmarö. Låt oss tillsammans skapa en egen skärvårdande stil, formulera ambitiösa mål för framtiden och styra mot dem. Det kan ske inom ramen för en kommunplan, med mer fokus på det unikas och det hänsynsfullas värde, än vad författningens paragrafer kräver.

Kommunalpolitiker! Tänk ett varv till. Visa ledarskap. Bli ej den s k utvecklingens slavar, utan hjälp den på vägen åt rätt håll. Det går. Ge gärna Gryts Varv äran av att genom sin företagsamhet ha startat något som blev helt annorlunda och storartat. Pärlor behåller sitt värde, men då får de ej krossas.

Per Gräslund, Grönsö