Feminister gammal företeelse i Harstena liksom lokal självförvaltning.

Harstena bylags protokoll är spännande läsning. Paragraferna doftar salt och självbärande skärboliv, lokaldemokratisk, svensk självstyrelsetradition och själtran.
Men där kan man även finna högst överraskande ordvändningar som kunde tolkas som ett utslag av en synsk förmåga att föregripa framtiden. Dock levde man nog mer i traditionens än i framtidsvisionernas värld. Även om ’den moderna världen’ hade flugit in över byn och ställde krav på agerande redan 1924.

Bylaget säger man i Gryt. Det var den församling av byns delägare som beslutade i gemensamma angelägenheter. De var många, då all mark och andra tillgångar utom husen och redskapen ägdes gemensamt. Förvaltning och bruk krävde således överenskommelser. Så var det i hela Sverige fram till de s k laga skiften, då all mark och ofta även övriga fastighetsinnehåll som fiske och jakt delades upp mellan delägarna. Där finns en av grunderna till den i Sverige så relativt lätt och oblodigt införda offentliga demokratin. Det fanns en tradition av samfällt agerande, lokalt bestämmande och en i jämförelse med huvuddelen av omvärlden ovanligt fri bondeklass.

Lördagen den 15 november 1924 klockan 7 e.m. sammanträdde bylaget hos Kalle Svensa som var avgående byman för året. Till skillnad från vanligheten hade man utsett en utomstående som ordförande. Det var direktören för Handelsföreningen AB i Gryts kyrkby Edvin Karlsson som ordförande. Han var dock inte helt utombys som gift med en av delägarnas dotter. Även mot vanligheten var sekreteraren utomstående och sannolikt från Handelsföreningens krets.

Som vanligt redogjordes för befolkningsutvecklingen under det gångna året. Befolkning hade ökat från 67 till 70. Fyra personer hade flytta in och två hade fötts, medan tre hade dött. Av de födda betecknade protokollföraren en som ”maskulint född” och en av de födda och tre av de inflyttade som ”feminister”. Orden kan användas litet olika under olika tider.

Av resultaträkningen finner man att de största inkomstposterna kom från sålt sältran , sålda sälskinn och skottpengar för redovisade Fibbar. Det är stjärten på sälen som lämnades till landsfiskalen, varpå skottpengar betalades. Den största kostnadsposten var betalning till båtbyggaren Carl Bergling i Fångö för reparation av den gamla bådökan.

I § 7 läser man:
”Amandus Magnusson motionerade om att all tjärning och rengöring av bybåtarna skull kostas av bylaget, ty, ansåg han, att det ena året fordrade båtarna mer tillsyn och underhåll än det andra och skulle därför, om bylaget kostade underhållet av båtarna , det bliva rättvist fördelt. (För nu underhålles båtarna av årets byman ambulatoriskt) ”
/Här kan inskjutas att bymannaskapet i Harstena liksom i grannbyarna gick på tur, så att den som ägde en 1/16 i byn blev byman vart 16:e år, 1/12 vart tolfte år osv. Amandus stod på tur att bli byman nästa år . Vidare kan inskjutas att detta var den korta period, då bylaget låtit bygga en ny och misslyckad bådöka och även hade reparerat sin gamla bådöka. Amandus såg således fram emot att sköta och tjärsmörja två storökor, medan byman tidigare blott hade haft en öka att sköta. Den nybyggda, som inte ansågs styra bra, såldes senare. pg/
Åter till §7:
”Motionen gav anledning till ett kolossalt polemiserande (tvistande), vilket resulterade i att motionen avslogs med 23 röster mot 21. Hjalmar Svensson har aldrig förr varit med om en sådan tvist och omröstning i bylaget.”
/Hjalmar Svensson var en av de äldsta och mest kunniga medlemmarna i bylaget. En av de genom sin begåvning ryktbara ”Slättasbröderna”./
Innan stämman var slut hade man beslutat om fördelningen av sjöfodret/vassen/ i Båtsflagen, om förbättring av utfallsdiket på Sandgärdet, om bättre ordning vid nötplockningen på Sandgärdet och beklagat sig över försämrad själjakt av följande skäl enligt
§ 11:
”Under året har inte dödats mer än 27 sälar, och var allmänna meningen att flygrouten över Harstena med sina dunkande flygbåtar var ett störande intermezzo , skrämmande sälarna.”
/ Om jag minns rätt lyckades bylaget få flygvägen till Visby omlagd, så att den inte passerade över Harstena sälbåda.pg/
Sista paragrafen intygar att stämman drog ut på tiden men till synes avslutades i gemenskap.:
§ 13
Mötet avslutades vid ca tretiden morgonen därpå efter noggrant intagande av växelvis kaffe och mat, lukulliska anrättningar, vilka gladeligen ströko med. Det var ett ideligt bärande för att stoppa alla munnar fulla, dock förmärktes, att faten stannade oftast hos broder Hjalmar.
Underskrivet av
Carl-Arvid Bernström, tf. sekr. och justerat av Martin Jonsson och Sven Jonsson.

En levande tidsbild från en annan värld än vår. Ingen idyll men ett lokalsamhälle som fungerande i sin tid. Det är kanske inte oväsentligt att känna till, för det är den samhällsgrunden vi står på. Även därför att det visar att livet kan fungera i värdiga, glada, tragiska och utvecklingsbara former under andra villkor än våra.
Per Gräslund