Ungdomar och ö-liv.

Tidningen Skärgården är det enda kortperiodiskt utkommande pressorganet som bevakar skärgårdsfrågor. Egentligen bara i Stockholms Skärgård. Där finns fakta att ta till sig samt attityder att gilla eller ej. Till de senare hör återkommande och osaklig kritik av Skärgårdsstiftelsen och dess nu avgående chef Berndt Festin, vars generösa hjälp t ex skärvården i Gryt dragit stor nytta av.. Till de förra hör bl a tidningens stora öppenhet mot inlägg från debattörer av alla åsiktsriktningar. Till och med från skärvårdare från det fjärran Gryt.

Nu rapporterar Skärgården med stora uppslag i senaste numret om en enkät som SURF, Skärgårdens ungas riksförening, gått ut med. Det har föranlett tidningen att fråga några flickor på Djurö skola om hur de trivs i skärgården och var de som vuxna vill bo och arbeta. Svaren ger upphov till följande aparta, personliga reflexioner.
Några pojkar intervjuades ej. Resultatkonsekvenser?
Majoriteten av flickorna ser sin framtid i sta’n och på fastlandet med bl a mer arbetsmöjligheter. Det är förstås en verklighet som gällt i minst 100 år.
Därtill ser jag konflikten mellan det stilla familjelivet på öarna och det modernt, av häftiga upplevelse- och nöjesindustrier karakteriserade och kommersiellt styrda, stadslivet. Läsaren påminns om att de som bor i skärgården och i andra glesbygder behöver vara utrustade med en egen personlighet och medvetenhet som skiljer ut dem en smula från nöjesvärldens, konsumtionsindustrins och journalistvärldens världsbilder. Det är inte så lätt i tonåren.
En annan reflexion är hur livet i Sverige å ena sidan är väldigt ensidigt präglat av vad som kunde kallas ”Det moderna projektets” enhetlighet och å den andra av ett lika stort ointresse för dess rötter och dessas ev behov av vård. I kontrast med denna världsbilds något grunda enögdhet framstår det som paradoxalt med en nästan okritisk hänförelse över, till sina verkningar, föga analyserad, importerad mångkultur. Kanske finns ett samband och en reaktion mot den kommersiella och politiskt korrekta enhetligheten?
Det moderna projektets tro är att ” de sociala ingenjörerna” med sina politiska skruvmejslar, i kollektivets namn, kan fixa allt genast, på nolltid utan hänsyn till den vård som den kulturella grunden till det hela till äventyrs kunde kräva.
I dessa korsande stormvindarna skall ungdomen orientera och utveckla sig. Det krävs styrka. En styrka som i sig kunde vara en viktig kulturtillgång av naturtillgångs styrka?! Till dess utvecklande kan kanske skärgårds- och glesbygdslivet bidraga?
När jag var barn talade man om att vi unga behövde härdas inför vuxenlivets påfrestningar. Det är väl närmast att betrakta som synd att påminna om den tanken nu utan kraftfullt avståndstagande? Men---.
Den som vill se SURFs enkät och kanske både fylla i den och sprida den kan gå in på www. siko.org.se Skärgårdsdebatt behövs för skärvårdens skull.
Gör gärna det!
Pelle Gräslund, Grönsö, Gryt.

PS Enkäten sänds ut från Vinön, vilket som bekant är den stora ön i Hjälmaren. Det finns insjöskärgårdar också.