Pärlor i P1:s ”Annandagsmorgon” den 5 april.
Programmet från Växiö var ett slags specialiserat och fördjupat ”Naturmorgon”. Temat var Naturvård, Nationalparker och Hållbar Utveckling. Det myllrade av uppslag av värde även för utvecklingen av Gryts skärgård och inte minst för det förnyade arbetet på Valdemarsviks Kommunplan (ÖP) som lär återupptagas i morgon, då Valdemarsviks nye stadsarkitekt tillträder. En bra uppdaterad sådan plan, tror jag, är en nödvändighet, om detaljplanen för Gryts Varv, liksom andra detaljplaner och ev. strandskyddsundantag, skall kunna. få en korrekt utformning.
Här följer några lösryckta citat:
”Brukarna i landskapet är de bästa naturvårdarna.”
”Få områden är så beroende av historisk kunskap som naturvården”
”Ädellövskogen ( t ex bok- och ekskog/pg) hör till Europas mest hotade naturtyper”.
”Betade gräsmarker (ängar och hagar /pg) som ej plöjs samlar kol (koldioxid) – är så kallade kolfällor - medan plöjda vallar frigör kol. ”
För en skärvårdare och intressent i bl a Gryts s k Betesprojekt med dess tre lagårdar och i Sandgärdesprojektet var programmet ljuv musik. Skärvårdsföreningens arbete visar sig ännu en gång ha varit framtidsinriktat och progressivt. Jämför tidigare bloggar om naturvetenskapens senaste landvinningar representerade av författare som professorerna Lenn Jerling och Urban Emanuelsson liksom av skärgårdsarkeologerna Roger Wikell och Mattias Pettersson. De som visat att dagens skärgård från födelsen är ett evigt människoutformat kulturlandskap.
Representanten för Västra Götaland i programmet Annandagsmorgon visade vilka storartade resultat som nåtts vid Kinnekulle och i Vänerns Skärgård genom nära samarbete mellan länsstyrelse, kommun och ägare/brukare för att återupprätta det förfallna kulturlandskapet. Man har samarbetat i en okonventionell föreningsform mellan brukare/ägare och myndigheter som kommun och länsstyrelse. Vad som uppnåtts är en s k. ”win/winn- situation”, där alla vunnit. Ägarna/brukarna har fått nya näringsmöjligheter genom utökade betesmarker och naturvården får se landskapet räddat. Ett samspel har åstadkommits mellan systemen för lokal utveckling och naturvård. Man har bland annat i samspel och till ömsesidig nytta åstadkommit ett tjugotal nya naturreservat.
Alltså: Lönsamt betesbruk och naturvård hand i hand.
Man planerar nu att göra ett s k biosfärsområde av detta västgötska område. Sådana har tidigare skapats i Kosterhavets nationalpark, där fiskarena får fortsätta tråla och i Vatten landskapet vid Åhus, där vattnet renas genom att ledas via betesmarker som samtidigt stöder boskapshållarnas näring.
Vad gör föreningslivet, kommunen och länsstyrelsen i Gryts skärgård för att åstadkomma ett liknande målmedvetet samspel och en sådan hållbar utvecklingen och win/winn? Säkerligen pågår även hos oss mycket och storartat. Jag, och antagligen andra lekmän, har dock inte hängt med och informerat oss tillräckligt. Vore det inte skäl att låta oss höra mer om allt detta och att därmed förankra åtgärderna mer aktivt hos oss gräsrötter?
En fråga till Clas Svedlindh som är naturvårdsdirektör vid länsstyrelsen, Anders Carlsson som är kommunalråd i Valdemarsvik och till Anders Gustafsson som är ordförande i Gryts Skärvårdsförening, till Johan Gustafsson, ordförande i Gryts Sockenförening och även till representanter för övrigt föreningsliv i Gryt liksom till ägare och brukare: Vad går samarbetet i dag ut på? Pågår ett samspel kring en ny kommunplan, kring en ny okonventionell förening för Hållbar Utveckling av både natur och skärbrukande näringsliv i skärgården eller kanske rent av kring ett Biosfärsområde, modell Kinnekulle och Vänerns Skärgård? Vi är förstås inte på efterkälken, när nya positiva grepp föds och prövas! Men varför vet vi så litet? Bara vårt tillkortakommande?
Varför inte publicera edra planer och tankar här på bloggen? Välkomna!
Välkommen är även vår nye Stadsarkitekt. Till jobbet och skärdgården, men även till denna blogg.
Per Gräslund.
PS Hör gärna programmet vid ev repris eller på datorn.
pg

Kommentarer
Tack Claes på Länsstyrelsen för den innehållsrika och initierade kommentaren.
Jag håller med, Länsstyrelsen har gjort och gör stora insatser bl a i vår skärgård. Det vet vi och är tacksamma för.
Jag skulle hoppas att både Länsstyrelsen och skärvården hade mer tid och resurser för at ttala om vad som görs men även vad sm borde göras,
Vad jag längtat efter i 20 år är att vi skulle finna fastare former för samarbetet kring skärvårdens många intressenter och parter. Det har jag själv verkligen misslyckats med. Men det kommer ju nytt folk och nya resurser. På båda fronter kan jag skymta hoppfull tillväxt här och där. Att hoppet kanske visar sitt gladaste nylle särskilt tydligt i St Anna är bara glädjande.
Men vi Grytsskankar borde i skärgårdens intresse konkurrera hårdare med St Annae hankar!
Pelle
Hej Pelle och tack för inbjudan att kommentera!
Jag hörde också programmet på annandagen och tyckte det var väldigt viktiga frågor som kom upp. Programmet belyser just den stora utmaningen och möjligheten som vi natur- och landskapsvårdare står inför idag: Att skapa en långsiktigt hållbar förvaltning av natur- och kulturlandskapet och ekosystemen - och att göra det i samverkan. Jag känner förstås till arbetet i Västra Götaland väl och det arbete som Maria Thorardsson på Länsstyrelsen hållit ihop i LIFE-projektet kring Kinnekulles ekmiljöer och odlingslandskap är mycket lyckat. Viktiga framgångsfaktorer har varit ett starkt engagemang från markägare, brukare och inte minst även rån de berörda kommunerna. Ekhagar har öppnats för bete och ladugårdar har byggts. "Win-win" är verkligen resultatet!
Gräset blir ju alltid grönare på andra sidan (Vättern i det här fallet :-)) och jag tycker nog att vi har flera exempel på liknande processer även i Östergötland. Arbetet i Östergötlands eklandskap är ett som är välkänt (åtminstone utanför Östergötland). I god samverkan mellan myndigheter, markägare och djurhållare har vi restaurerat flera hundra hektar igenväxande ekhagar och frihuggit tusentals tynande gammelekar. Vi har haft ett landskapstänk med oss och vi har poolat ekonomiska resurser så att alla blivit vinnare - inte bara den biologiska mångfalden och kulturvärdena. Världsnaturfonden har varit en viktig ekonomisk stöttepelare. Inget konstigt alls! egentligen - men ändå lite otraditionellt arbete för en myndighet. Arbetet fortsätter!
I vår skärgård har det varit lite svårare att få till stånd en lika bra process och vi har fortfarande stora utmaningar när det gäller skötseln av landskap och en hållbar förvaltning. Det handlar rätt mycket om punktinsatser hittills med samverkanssatsningen på ladugårdarna Gryt som undantaget under senare år. Men jag vill ändå verkligen lyfta fram det arbete med samverkan som skett i St Anna under 2009 och 2010 som ett bra exempel att nya arbetssätt växer fram. Att gemensamt och i form av "rundabordssamtal" arbeta fram en strategi och åtgärdsplan har lett till ökad samsyn och gemensam värdegrund men förhoppningsvis också till konkreta insatser för att nå visionen. Projektet presenteras mer på http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/amnen/naturvard/aktuellaprojekt...
Östergötlands skärgårds stora kvaliteter blir ibland tyvärr dess motståndare när det gäller utvecklingsfrågor och de lokala aktörerna blir ibland så få att kraften inte räcker. Insatserna av de eldsjälar som ändå verkligen kämpar är ovärdeliga! Samma bekymmer finns tyvärr som en delvis motsatt kraft inom myndigheterna och vi kämpar faktiskt hårt för att klara nya uppgifter och arbetssätt trots krympande resurser. Samtidigt är det också roligt att konstatera att ett utvidgat skärgårdsråd under ledning av Östsams vice ordförande och en aktiv skärgårdsutvecklare gjort att flera frågor om skärgårdens framtid lyfts fram mer i olika sammanhang än tidigare.
Projekt är projekt och ger inte alltid varaktig effekt. Jag ser dock BACES-projektet med satsning på knutpunkterna på land och på bättre information till besökare som ett ljus i tunneln. Det pågår också arbete tillsammans med länsstyrelserna i Kalmar och Sörmland för att göra en ansökan om medel från EU för skydd och skötselinsatser på öar och vattenmiljöer som är Natura 2000 i våra skärgårdar under 2011.
Oj, det här blev en längre kommentar än tänkt. Hur som helst är vi många som brinner för vår unika skärgård i Östergötland och för att bevara och utveckla den - utan att göra avkall på dess värden och identitet. Tillsammans är vi starka!
hälsar
Claes på Länsstyrelsen
Skriv ny kommentar