Sandgärde som tittskåp

Varför skall man utveckla Harstenas slåtterholme Sandgärde till en framtida sevärdhet genom restaurering?
Svaret kommer varje besökare med känsla i kroppen att känna i den egna ryggraden som en värme spridande sig till hela kroppen. Redan nu efter kvartsgjort arbete känns det vad som komma skall, när harstenabornas stora projekt blir klart. Kanske är det hemkänslan i ett landskap som med sin vidd och rymd och grönska liknar det som var människosläktets, den gång då medlemmarna först reste sig på två ben från sitt samlande av mat i savannens stränder och grundvatten?

Utöver spontan känsla och skönhetsupplevelse kommer Sandgärde att bli ett tittskåp med många perspektiv in i vår egen verklighets grunder och utvecklingshistoria. Ett eldorado för den brett påläste guiden och dennes publik.

Tittskåpets lins håller Harstena by med. Från dess lokala närperspektiv på Sandgärdes istida sandrevel kommer att kunna riktas många olika strålknippen som med initierad hantering kan belysa vår skandinaviska halvös och vårt svenska rikes grunder, utvecklingar och till och med en del av dess framtidsmöjligheter.

Det betyder att Sandgärde nu utvecklas för att bli till glädje och nytta för oss i dag och för våra barnbarn. Det kan holmen bli om den får existera i ett samband av väl vårdad skärgård i Gryts socken och om denna skärgård vårdas väl och utnyttjas med de högsta ambitioner. Det kan ske bland annat i form av natur- och kulturturism men även som ett centrum för egenvård. Det är ägarnas vård av sinnen och välbefinnande via rotfasthet och engagemang i tillvaron på den egna torvan.

Några av perspektiven skall här få glimta fram, innan de förhoppningsvis blir utvecklade mer i detalj i manualer för holmens bruk och nedskrivna berättelser om dess många värden.

Via utvecklingen av harsteneras små åkertäpporna inom ängens ram kan det svenska jordbrukets tidiga historia belysas och denna utvecklings betydelse för biologisk mångfald eller enfald i landet.

Via berättelsen om hur det samfällda bruket av Sandgärdes samägda slåttermarker, betesmarker, lövskogar och nötskogar, tallskogsmarker och fiskevatten kan äganderättens utveckling belysas drastiskt och livfullt.

En inblick i hur Harstena bylag fungerade ger en grundkurs i lokal självförvaltning och lokal demokrati långt före det demokratin blev införd på riks- och regeringsnivån. Svenska Akademiens ständige sekreterare, historieprofessorn Peter Englund, har nyligen påpekat att det var bland dessa självständigt fungerande bönder som en viktig del av grunden lades till det lyckosamma införandet av demokrati på riksplanet i Sverige. Demokratin har haft det svårare än hos oss på de flesta håll i världen. Många mer eller mindre feodalt styrda befolkningar kunde avundas oss.

Att se Sverige genom ett litet lokalt titthål kan vara högst perspektivskapande. Det kommer framtidens besökare på Sandgärde att kunna få uppleva under skickliga guiders vägledning.
Det finns således ovanligheter att betrakta utöver de självklara geologiska, botaniska och biologiska märkligheter som holmen kommer att bjuda på. Därtill kan läggas insyn i ängsbrukets spännande praktik. Vem vill inte lära sig att sköta en äng?

Sandgärde är ett vackert ymnighetshorn.
Det är därför många av oss lägger ned resurser och engagemang för att stödja ’harsteneras’ projekt. Det kommer även att kunna bli kommunens projekt som en viktig pärla i det ömsint vårdade pärlbandet av öar och kuster i Gryt. Om kommunen nu vill bevara pärlornas lyster? Det kräver långsiktig omtanke och planering och stundom avstående från de mest lättköpta vanligheterna i kommersens värld.
Per Gräslund