Gryts Skärgård. En bygd där vinden vänder? Självklart!

Du som råkar läsa mina inlägg i denna blogg eller i Grytsskanken!
Faktiskt! Det är djupt allvar, då jag påstår att skärvården kan bli bygdens räddning. Även ekonomiskt och för att bevara en bofast befolkning. Det är inte utboromantik eller ansvarslös nostalgi eller snävt egenintresse.
Mitt egenintresset finns, men det är inte ekonomiskt eller värnande om en privatisering som utesluter andra – tvärtom – det är ett intresse för väl utvecklat natur- och kulturlandskap av hög lödighet som kan bilda bas för en bofast befolknings överlevnad och för en framtidsinriktad företagsamhet. För vår framtid är faktiskt beroende av hur vi förvaltar vår miljö. Och miljö är förvisso vattenmiljön och luftmiljön men det är även landskapsbilden i vilken bebyggelsen ingår och dit hör det levande näringslivet på och mellan öarna. Kan någon vara omedveten om det eller vara oberörd? Inte jag.

Skälen för min övertygelse om att aktiv skärvård är en hävstång för bygden har jag utvecklat i många inlägg på denna blogg. Se t ex en uppsats om Harstenas ängsholme Sandgärde här intill eller fyra korta följetongsavsnitt med ”Tankar kring Skärgårdens Utveckling” publicerade i denna blogg under perioden den 26/1 2010 till och med den 9/2 2010.

Men det finns även näraliggande praktiska exempel på vad som kan göras i en avsomnande bygd, om de lokala initiativen och det regionala samarbetet är starka. Jag tänker på det under som skett i småländska Bråbygden i Kristdala socken innanför Oskarshamn. Den intresserade hänvisas till Peter Gerdehags och Mårten Aronssons underbara bok:
Bygden där vinden vände. Människor och natur i ett levande odlingslandskap. Världsnaturfondens WWF:s Pandabok år 2000. Prisma 1999.
Så här skriver Mårten Aronsson:
”I dagens Bråbygd lever kultur och kunskapsbärare tillsammans med invandrare, nybyggare, och nytänkare. En kreativ och handlingskraftig konstellation som sprudlar av idéer men samtidigt står med fötterna på jorden . Bråbygdens bönder har inte bara överlevt --- de har slagit vakt om bygdens natur- och kulturvärden. På så sätt och genom att antaga samhällets erbjudande om --- ersättning för utfört naturvårdsarbete till nytta och glädje för oss alla , fungerar de som vägvisare för andra bönder in i ett nytt årtusende. Genom att i effektiv samverkan ta saken i egna händer har bygdens människor uträttat storverk.”
Peter Gerdehag lägger till:” Trakten sjuder av arbetsglädje, framtidstro och trivsel. Det är nu vinden inte bara mojnat – den vänder! ”
Boken visar att: ”Nedläggning och igenväxning av jordbruk i skogsbygden får mycket allvarliga konsekvenser för sysselsättning, landskap, biologisk mångfald och kulturmiljön. Samhällets insatser för att motverka den negativa utvecklingen kom sent, men idag finns kunskap om åtgärder och resurserna har ökat. Men hinner vi i tid? Vi är den generation som kan om vi vill. Utnyttjar vi inte denna möjlighet kommer våra barn att tillhöra den generation som vill men inte kan.”

Bråbygden har utan tvekan unika och mycket praktiska förutsättningar för den utveckling som skett. Bland annat en lång tradition av mycket aktivt intresse från natur och kulturvårdare och myndigheter samt några klarsynta invandrare som såg traktens potentialer.

Men skärgården ha likaså unika värden och om vårdtraditionen inte är lika väl dokumenterad här, så har skärgården bland annat ett läge som gör den till ett mycket mer känt skyltfönster än Bråbygden i sin djupa smålandsskog. Här finns skärgårdsattraktionen som författare och konstnärer förgyllt genom sekler, här finns ”Sjöfyran” med sina tusentals seglare och här finns sportfiskare, paddlare och andra turister som vill känna sjörymden och solglittret om sommaren men även all den ovanlighet som skärgården bjuder på höst, vinter och vår.
Och här finns faktiskt brukande skärbor och ett ännu inte sönderbyggt kulturlandskap.

Här finns en utmejslad skärvårdstanke. Tag vara på dess potential!
Per Gräslund