Skärvård på Gröns den 21 juli 2010

Skärvårdare från familjen Blennar på Fångö och från familjen Lundvall/Schants på Armnö visade allvaret i sitt skärvårdsengaemang i dag genom at hugga in med höräfsa och högaffel när traktorvagen lastades i Grönsöängen och lossades i storökan samt då den bogserdes till Håskö och där lastades över till Stigs hövagn och av samma grönsöbor med medhjälpare lossades in i Håskös lada.

( Håskö är nämligen en av de två öarna i Gryts skärgård som verkligen har en lada. Det många, av skärgårdens nya ägare,vårdare och uppskattare , kallar för lada är nämligen sällan det ,utan i allmänhet en lagård med höskulle på. Varför inte använda det riktiga och väl beskrivande orden, när de ingår i svenska språket? Varför alltid säga vart , då man har det förklarande och specificerande ordparet var och vart? Varför göra fosterlandets språk fattigare i stället för rikare, så som Gustaf III avsåg, då han startade Svenska Akademien?/pg)

I morgon lär hövädret bestå. I så fall fraktar vi resten av ängshöet till Håskö och kanske till Sandgärde.På den  senare holmen har bristen på hävd under många år minskat blomsterprakten. Grönsö ängshö har ett förråd av frön som kan göra nytta , om man vill öka mängden Adam o Eva, Nattviol  samt Kattfot och Blå viol på vår grannholme. Därför planerar vi att sprida ut ett tunnt hölager från Grönsö på harstenaholmen.

Den som vill ta sommarens kanske sista chans att åka hölass till lands och vatten kan ta chansen i  morgon, om vädret håller sig. Ring gärna och kolla.

Skärvårdsföreningarna

Anna

 Bilden demonstera ranvändningen av hörep. Demonstrationsgubben är dock för gammal. En riktig karl får upp nära nog en hel såte på sina axlar och inte bara en så här liten 'byle' (=hömängd) . Då ser ekipaget ut som en vandrande såte  och av gubben ser man vador och fötter. Under de första tiotusen åren efter isens bortdragande var överlevnaden  för inte bara gkarlar utan även för kvinnor , barn, gubbar och familjeinstitutionen   beroende av sådana riktiga karlar. Det var innan "tryckpåknappensamhället" ändrade inte bara tekniken utan hela samhället. Något som historikern Kalle Marx förstod. Han var lysande som historiker och mindre olycksalig än som profet tror

Pelle