Skärgårdsutvecklaren Carl.-Gustaf Hamilton i högform

Informationsbrev 45, 26 augusti 2010

I detta brev beskriver Hamilton bland annat att:

Ejdrarna minskar kraftigt i Östersjön,

92 miljoner satsas för att göra skärgården tillgänglig.

Torskfiske i Östersjön planeras av KRAV,

Försök görs att få förortsungdomar ut i skärgården.

Mest skrämmande är att den minskning av ejder och den ejderungedöd som vi sett i Gryt är så spridd

Så här låter det.

”Skärgårdsstiftelsens färska siffror från årets inventering av ejder visar på en kraftig minskning av arten i Stockholms skärgård. I Blekinge skärgård har få ejderungar överlevt i sommar, enligt Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA). Långsiktigt minskar nu ejdern i Östersjöområdet, vilket är allvarligt. – Storskaliga förändringar i ekosystemen som påverkar födan kan spela in, säger Peter Westman, naturvårdschef på Världsnaturfonden WWF.

 Ejderbon har räknats på Lygna norr om Svenska högarna under 200 år och här syns stora förändringar. –

För drygt tio år sedan fanns det närmare ettusen bon här – men årets inventering har gett det sämsta resultatet någonsin med endast 30 ejderbon. Det är en minskning med mer än 95 procent, säger Sten Söderlund, tillsynsman vid Skärgårdsstiftelsen. Sedan 1990-talet har ejdern minskat kraftigt runt Östersjön. I Stockholms skärgård visar Skärgårdsstiftelsens årliga räkningar att det totala antalet räknade ejderhanar inom inventeringsområdena har minskat med 50 procent sedan 2008.”

Min kommentar:

Vad görs är en fråga? Men den är fel ställd. Den rätta frågan och svaret ställdes redan i bibeln: ”För vem klämtar klockan? Den klämtar för dig!” (och mig kunde man tillägga)

Nästa sensationella rubrik lyder: 92 miljoner för att göra skärgården tillgänglig.

” Ett gigantiskt naturprojekt ska göra bland skärgården mer tillgänglig och samtidigt rädda hotade arter. Naturvårdsverket och EU satsat tillsammans 92 miljoner kronor under sex år för att återställa naturen på bland annat 14 öar i Västra Götaland.

"Vi vill ha ett mer varierat landskap" (1:32) Ett gigantiskt naturprojekt ska göra bland skärgården mer tillgänglig och samtidigt rädda hotade arter. Naturvårdsverket och EU satsat tillsammans 92 miljoner kronor under sex år för att återställa naturen på bland annat 14 öar i Västra Götaland. Blekinge, Stockholm, Halland kommer också att ingå i projektet som leds av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Bengt Larsson är koordinator för projektet här, och han är inte nöjd med den vackra, lila ljungen som just nu breder ut sig på Rörö. Reporter Lasse Edfast, Västekot, 23 augusti

Följ med på längre reportage (5:23) Skärgården ska göras tillgänglig och utdöende arter ska räddas i ett stort naturprojekt. Före andra världskriget odlades jorden på öarna och växtligheten hölls undan av betande djur. Sällsynta växter noterades och när bönderna slutat bruka marken upprättades naturreservat för att skydda dessa ofta rödlistade arter. Saker och ting blev inte riktigt som man tänkt sig utan ljung och sly tog över på öarna, och därför satsar nu Naturvårdsverket tillsammans med EU 92 miljoner kronor under sex år för att återställa naturen och ge de sällsynta växterna en andra chans. Länsstyrelsen i Västra Götaland är huvudman för projektet för även Stockholm, Blekinge och Halland ingår, Fanny Sahlén är projektledare där. ”

Min kommentar:

Vilket fantastiskt projekt som länsstyrelsen i västra Götaland tagit initiativet till och fått med sig även Stockholms och Blekinge skärgårdar samt Hallands. Vi tragglar på med våra små anslag och våra privata donationer och gör det i all tysthet. Vad är det man har i Västra Götaland som vi inte har? Det kunde man fråga. Fast det är en smula fel, för vår länsstyrelse gör just nu ovanliga stortag i Sankt Anna. De skildras i skriften Acta Sankt Anna. En  imponerande beskrivning av vad länsstyrelsen och skärborna i Sankt Anna gör för att utveckla  sin skärgård.  Söder om oss kring Kvädö görs ett liknande insats. Skriften om Sankt Anna är en fröjd att läsa och låta sig inspireras av. Alla skärvårdare rekommenderas att unna sig den njutningen.

En fundering: Håller vi på att bli omsprungna här i Gryt i förhållande till grannar i norr. söder och väster? Är Valdemarsviks svar tvåvånings radhus på betongpontoner?

Är det bara ejderungar  som saknas hos oss?

 ”KRAV funderar på att tillåta torskfiske i Östersjön”.

Min kommentar:

En glädjande nyhet om det betyder att torsken frodas. Kanske de senaste dagarnas västliga stormar ger Östersjön mer saltvatten och ännu mer chans för torsken?

Försök görs att få ut förortsungdomar i skärgården.

Min kommentar.

Det är ett verkligt problem för skärvården att de unga stadsgenerationerna saknar samband och kontakter med  den landsbygd som de  och deras föräldrar eller grannars föräldrar kommer ifrån och därmed med landets kultur/odling och historia. En del av en växande generationsklyfta. En  förklaring till att svenska politiker kan på allvar fråga: Vad är svensk kultur med undermeningen:Finns någon sådan?  Själv har jag den utanför fönstret på Grönsö. Att invandrarna har en kultur är däremot självklart liksom att mångkultur är något i sig gott och positivt oavsett ingredienserna. Vad har skolans och uppfostrans historielösheten gjort med vårt lands bildning och med våra rötter. Kapat båda?

Per Gräslund