Valbloggandet i ’Vika’
Foto: Peter Gerdehag
Den som intresserad av skärvården i Gryt och Valdemarsvik har skäl följa de valbloggar som partierna får disponera i Norrköping Tidningars Valdemarsviksavdelning.
Inläggen från partiföreträdarna handlar visserligen sällan om skärgården och aldrig om skärvården, men den är ofta föredömligt konkret, ovanligt hederlig samt framåtsyftande. Inslag som präglas av intelligens är anmärkningsvärt många. Rikspolitikerna skulle ha en del att ta efter som ersättning för deras förnedrande överbudsauktion.
Kommunens ekonomi är prekär både på kort och lång sikt. Och man erkänner det bland politikerna. Att komma med råd från en som numera ej är skriven i kommunen kan synas övermaga. Säkert förstår dock många att även en s. k. utbo kan präglas av engagemang för kommunen och av god vilja.
Det kortsiktiga problemet är svårt att kommentera utan djup insikt i kommunekonomien. Några talar om skattehöjningar. Kanske blir de nödvändiga men visst är det riskabelt i en folkminskningskommun.
Man talar om skolans bristande kvalitet. Det är ett stort problem just nu och det finns väldigt besvikna inflyttare. Onödigt och inte främst en kostnadsfråga utan en ledarskapsfråga, tror jag.
En otaktisk, obekväm och till synes odiskuterad fråga tränger sig på här bland ytterskären: Kunde man starta ett medvetet samarbete redan nu med Söderköping syftande till effektivisering och besparing i administrationen och på sikt till ett samgående inom en stor, östgötsk skärgårdskommun ? En som stack ut i konkurrensen genom ovanliga kvaliteter? Finns någon annan väg att uppnå kvalitet och effektivitet?
Ökad företagsamhet är förstås en grundfråga. Flera bloggare betonar turismens framtidsmöjligheter. Kommunledning och alla partier inser detta och vet att turister och sommarboende spelar stor roll redan i dag för kommunens företag och innevånare. Att skärgården är den främsta lockelsen både för fastighetsägande och passerande besökare vet man även, liksom att resten av kommunen även har goda kvaliteter i form av ett kulturlandskap som kommunen vill ”vårda,värna och vörda”
Jag tror att man kunde utnyttja detta landskap mycket bättre utan att förstöra det, om man mer medvetet satte in vården, värnet oh vördnaden i ett än mer kvalitetsinriktat framtids- och utvecklingsperpektiv.
Det perspektivet finns sedan länge delvis genomtänkt och i praktiserad form bland skärgårdens medvetna skärvårdare.
Att skärgården i sitt nuvarande skick utgör en så utmärkt plattform för en kvalificerad och konkurrenskraftig natur- och kulturturism beror på att skärvårdstanken sedan decennier odlats av dominerande ideellt och praktiskt arbetande hemmansägare i skärgården Deras arbete hade varit omöjligt utan samarbete med duktiga och oftast skärboende brukare.När det gällt bebyggelse har de flesta ägare iakttagit det som Gryts skärvårdsföreningen har påkallat och benämnt "ömsint omtanke" om det bebyggda kulturlandskapet. En annan förutsättning har varit att kommunen i stort sett skött bebyggelseplaneringen på öarna med den hänsyn som bland annat de av riksdagen beslutade riksintressena föreskriver.
Ingenting är dock lättare än att riva ned det verk som detta entusiastiska engagemang skapat. När det gäller kommunen kan det främst ske, om inte den tidigare vördnaden för det bebyggda kulturlandskapets betydelse för skärgårdslandskapet, skärvården och kommunens turism upprätthålles. Kommunens nu stoppade planer för bebyggelse av Gryts Varv var ett förskräckande exempel. Förhoppningsvis ett enstaka snedsteg bort från kommunens egen huvudlinje.En tilllfällighet som kommer att justeras i det pågående kommunplanearbetet?!
För dagen kan politikerna få positiva signaler om vad god skärvård kan betyda som hävstång för kommunen, om man håller kontakt med projektet ”Skärvård i Gryt.” Det har initierats, finansierats och letts av Världsnaturfondens, WWF:s Skärvårdsfond. Arbete och finansiering sker i nära samspel med Länsstyrelsen, hemmansägare och brukare samt donatorer i skärgården. Fonden emanerar från samma ideellt engagerade krets av entusiaster som startade även Gryts Skärvårdsförening. Skärvårdsfonden och projektet ”Skärvård i Gryt” har tillsammans med partners genomfört tre stora lagårdsbyggen och arbetar nu med utveckling av ängsholmen Sandgärde i Harstena by. Dessa delprojekt bidrager till att bibehålla och öka den glans som tidigare planering och ideellt arbete bland brukare och ägare givit Gryts och Valdemarsviks skärgård. En skärgård utan bofasta brukare och väl hävdat kulturlandskap skulle inte öka Valdemarsviks kvalitetsframtid. Buskdjungel mellan internationellt standardiserade marinor och turistanläggningar ger ingen särart och ingen konkurrensbefordrande egen profil. Det kan skärvården ge.
Det borde ingå i den politiska debatten att visa på vägar genom vilka kommunpolitiken kan stödja skärvården som en redan färdig och delvis utvecklad hävstång för kommunens utveckling i långsiktig och hållbar form.
Alla miljömedvetna utvecklingspolitiker ( vem är inte det?) är välkomna att besöka skärgårdens ymnighetshorn tillsammans med oss och att då och där eller annorstädes höra vårt budskap. .
Projektet Skärvård i Gryt
Per Gräslund
Kommentarer
Hej,
Tack för fylligt svar.
Du har rätt. Jg har inte förrän på senaste tiden upptäckt vilken livlig debatt som förs på valbloggen och tydligen även på en permanent bloggplats. Jag tycker det ser ut som ett lovande inslag i det demokratiska livet, möjliggjord av denna nya cybertid i vilken vi tjugotalister blott med möda hänger med, för att inte tala om hur klumpigt och knappt vi kan använda den.
Långtgående samstämmighet i värderingar och känslor ökar ju även välmågan hos en gamal geront.
Ytterst är det en fråga om känslor och engagemang men inom ramen för grundligt kunskapssökande. Det tror jag som etnolog och socialantropolog av en urgammal sort. Därför känner jag starkt för de sociala sammanhangen och tror mig föstå betydelsen av rötter för själen. Som något mindre gammal industriekonom tror jag mig ana en del andra av dagens sammanhang. Att studera och uppleva dem på lokalplanet i en by eller ett brukssamhälle som jag gjort både i teorin och praktiken skapar ett mått av respektful förståelse för Valdemarsviks stora problem.
Kommunpolitiker av alla kulörer har verkligen ett svårt jobb här.
Respektfull debatt är alltid bra och - som Lord Keynes sa´:"A ll short statements are wrong!" och som eleven, sedermera nationalekonomiprofessorn Samuelson blixtsnbabbt replikerade: "That one too, sir?"
Pelle på Grönsö
Hej igen! Här har jag kopierat in vad jag skrev i min blogg den 30 juli.
Bror-Tommy Sturk
MP
Skärvården och Valdemarsviks framtid
Är det något som jag bidragit med som politiker i Valdemarsviks kommun under den gångna mandatperioden, så är det mitt ”tjatande” och mitt ständiga upprepande av ordet ÖP som ett mantra på nästan varje kommunstyrelsesammanträde, i kommunstyrelsens arbetsutskott eller i talarstolen på kommunfullmäktige. Valdemarsviks kommun måste göra en ny kommunal Översiktsplan enligt Plan- och bygglagen. Detta är grunden för all framtida utveckling i kommunen. Länsstyrelsen har också ihärdigt påpekat detta för kommunpolitikerna och tjänstemännen men de har inte valt att prioritera frågan. Varför undrar man givetvis? Beror det på ointresse för planarbete? Okunskap? Ekonomi? Främst har man skyllt på rekryteringsproblem av en stadsarkitekt med rätt kompetens.
Många stora utvecklingsplaner, viktiga inte minst för den kommunala ekonomin, står och faller med en Översiktsplan. Om projekt som Bad Valdemarsvik eller Pigge Werkelins Drömstugor skall kunna genomföras, är det inte bara finansiering och handlingskraft som behövs. Detaljplanearbete inför projekten kommer att bli nödvändigt och då behövs åtminstone ett påbörjat arbete med en kommunal Översiktsplan. Annars finns det stor risk att det kommer att gå som det gick med detaljplaneförslaget för Gryts Varv. Länsstyrelsen gav Valdemarsviks kommun en rejäl bakläxa och underkände den föreslagna detaljplanen i nästan varje avseende. Länsstyrelsen grundar sitt negativa yttrande på att Valdemarsviks kommun saknar en kommunal Översiktsplan som anvisar var denna typ av exploatering med flytande hus på pontoner, är mest lämpad i kommunen? Ett sådant ställningstagande saknades eftersom det inte finns någon ÖP som svarar på den frågan. Nu finns en ny stadsarkitekt rekryterad och därför räknar jag inte med annat än att arbetet med att ta fram en ny ÖP i kommunen blir ett av de viktigare ärendena nästa mandatperiod.
Förslaget till detaljplan som omfattade Hummelviksfjärdens västra stränder och även intilliggande vattenområden, gjordes på beställning av Gryts Varv AB. I skärgården, längs våra kuster, sjöar och vattendrag har vi genom strandskyddet värnat om vårt lands stränder som har ett mycket stort värde som naturbiotoper, kulturmiljöintressen och för rekreation. I Hummelvik planerades flytande hus på pontoner. Här var man inte bara beredd på att upphäva strandskyddet, man tänkte sig att exploatera en stor del av vattenområdet också utan minsta hänsyn till de stora natur- och kulturmiljövärdena i området. Expansionen av den centrala varvsverksamheten som har en mycket stor betydelse för näringsliv och arbetstillfällen, sker inom ramen för en godkänd detaljplan och påverkas inte av den övriga exploateringen av närområdet. Det var den nya detaljplanen i närområdet som Länsstyrelsen och Gryts Skärvårdsförening genom nestorn Per Gräslund och många andra skärgårdsbor, skärgårdsintressenter och kommunmedborgare vände sig emot. Inte varvsverksamheten.
Valdemarsviks kommun får nu i samarbete med Skärvårdsföreningen, skärgårdens intressenter, näringslivet och alla andra medborgare i kommunen, arbeta fram en ny kommunal Översiktsplan som skall bilda grunden till vårt framtida utvecklingsarbete. Översiktsplanen skall ha långsiktiga och kvalificerade utvecklingsmål som tar tillvara och sammanväger samtliga intressen i kommunen, från näringslivet, befolkningen och inte minst kulturlandskapets mycket stora kultur- och naturvärden. Som miljöpartist hoppas jag få vara med och påverka detta kommunala översiktsarbete och då kommer jag att klart ta avstånd från den typ av kompakt strandnära bebyggelse som det skissades på i planförslaget till Gryts Varv. Undantag från gällande strandskydd måste vi som politiker vara mycket restriktiva till, inte minst inom områden som utpekas som riksintresse för natur och kultur. Våra stränder skall inte byggas sönder.
Valdemarsviks kommun har en mycket stor utvecklingspotential i skärvården. Låt det arbete som gjorts på Harstena ängsholme Sandgärde bli vägledande för liknande projekt på andra skärgårdsöar ”i kampen mot avfolkning och för kommunal utveckling och ekonomi.” Som Per Gräslund skriver i GRYTS – SKANKEN, Nr 1 2010. ”Målet är att utveckla Sandgärde till skärgårdens märkligaste och största ängsholme och en representant för den typ av sambruk och organisation som en gång gällde i landets alla byar, då de var oskiftade.” Gräslund skriver också att den öppna ljusa hagmarks och ängsskärgården är en av våra mest älskade men samtidigt snabbt försvinnande landskapstyper. Harstena byalag har med statlig finansiering som Länsstyrelsen disponerar för landskapsvård samt med den andra hälften från ideella medel förmedlade via Världsnaturfondens, WWF:s Skärvårdsfond, gjort detta arbete möjligt. Valdemarsviks kommun skall givetvis jobba med skärvårdsintressenterna inte mot dem som i fallet med detaljplaneförslaget för Gryts Varv.
Läs mer i GRYTS – SKANKEN eller i Per Gräslunds blogg www.arkipelagbloggen.se
Hej Per!
Jag tror inte att du läst min blogg den 30 juli 2010. "Skärvården och Valdemarsviks framtid".
Den finns under mitt bloggarkiv under min bloggpresentation. Jag länkade även till din arkipelagblogg.
M v h
Bror-Tommy Sturk
MP
Skriv ny kommentar