Löfsveds Posttur. Märklighet nr 2, Tre lagårdar.

 Vad är det för märkligt med tre lagårdar och vad har det med Valdemarsviks utveckling att göra?

Med gamle finlandssvenske nationalskalden Runeberg och hans Fänrik Stål skulle jag kunnat svara : Därom kan jag ge besked för jag var med. Det följande kan således ses som en partsinlaga

För det första är faktiskt tre nybyggda lagårdar i i sig en märklighet i en under avfolkning varande glesbygd, där jordbrukets och yrkesfiskets bortrationalisering är nästan fullbordad. Något positivt annorlunda vid sidan av trender och marknader.

För det andra är det en märklighet att dessa lagårdars drift ger deltidsarbete åt fyra bofasta skärgårdsfamiljer.

För det tredje är fähusen med sina kor och får en förutsättning för att Gryts norra skärgård skall kunna utvecklas till något annat och både mångbiologiskt och mångkulturellt bredare och djupare än alternativet. Det senare är öar där det ljusa och öppna ängs- och haglandskapet  skulle blivit ersatt med lyxvillor och marinor samt kanske med hotellpooler, rutschbanor och tennisplaner. Mellan dessa lyxens sommarföreteelser skulle den svårforcerade busken och mörkret ha dominerat såväl sommartid som under  den lågsäsongens totala  tystnad som skärborna skulle lämnat efter sig.

För det fjärde är det väl något anmärkningsvärt att denna insats, som bland annat givit underlag för en större skolbåt för skärgårsbarnen, till stor del startats och möjliggjorts genom privat engagemang från ägare och brukare  i skärgården som sett dess ovanliga värden och därför i eget och samhällets intresse agerat mot strömmen och med betydande och klok generositet men inte utan risktagande.  

De tre lagårdarna kom Löfsved i närheten av, då postturen passerade Kättilö. Fångö och Gräsmarö. Jag kunde tillägga att han även for nära förbi Harstenabornas Sandgärdet där samma privata engagemang triggat igång en ovanlig upprustning som kan ge Östergötlands Skärgård en kulturell och biologisk pärla med få motstycken. Om valdemarsviksborna  med Löfsved och hans likar  bland politikerna i spetsen tar tillvara sitt landskap och sin trakts privata engagemang, så kan de bli vinnare. Inte av ett kvickt fix men av en utveckling som är långsiktigt hållbar och ekonomisk. Ett bra tillfälle att visa handlingskraft ger det just startade arbetet med en ny kommunplan, en s k ÖP. Under det senaste planförsöket präglade en kommuntjänsteman devisen. ”Vi skall vårda, värna och vörda vårt kulturlandskap”. Han eller hon hade förstått kommunens bästa. Det tror

Pelle på Grönsö.

Det visar att det finns krafter som vill bygga ett annorlunda llandksp och ett annorlunda Valdemarsvi som kan bli framgångsrikt bara genom at vårda det man har. Ett märkligt kulturlandskap som människorna kommer att efterfråga och behöva mer och mer om vi förstår att hjälpa dess utveckling på den rätta traven. Med Löfsvens hjälp och hans f d plitikerkollegor kanske det går.

Pelle på Grönsös än gsholme