Gäddkonferens på Länsstyrelsen i Stockholm

Den 9 mars hölls en intressant konferens om gäddan och dess problem på Länsstyrelsen i  Stockholm i samarbete med Fiskeriverket. Jag blev förhindrad närvara, men fiskerikonsulenten Henrik C Andersson berättar i efterhand bl a om gäddans försvinnande i ytterskärgården som kan ha med obalansen i utsjöns biologiska system att göra . Gäddan visar sig vidare vara nästan lika bunden till sin ursprungliga uppväxtplats som laxen. Förstörs yngelplatser t ex sjöängar och våtmarker eller kustens bäckar och flagsystem kan det hota hela gäddbestånd. I skärgårdarna är dessa bestånd mycket lokala. Man räknar med att kunna upprepa konferenserna årligen.

Följande samband och teorier anses med större eller mindre grad av säkerhet att gälla:

Gäddan är praktiskt taget försvunnen i ett stort område från Utö och norrut i Stockholms ytterskärgårdar.. Det  kan bero på att det råder brist på sådant djuplankton som gäddynglet behöver för sin tillväxt. Bristen på djurplankton och det resulterande överskottet på växtplankton i ytterskärgårdarna tillskrives överskottet på skarpsill i havet. Sillen äter bort djurplankton, vilket ger plats för växtplankton och, som sagt, hotar gäddynglens näringsförsörjning. Skarpsillens stora tillväxt  anses bero på bortfiskningen av torsken som äter skarpsill. Utsjöns biologiska system är i obalans genom (självtaget) internationellt frifiske enligt principen i Allmänningarnas tragedi..

Det verkar som om bristen på gädda är mer markant i Stockholms ytterskärgård än i Östergötlands. Även hos oss har vi dock sedan länge kunnat  notera att det i jämförelsle med förr finns mer gädda i innerskärgården än i ytterskärgården och att växtplanktons blomning varit mer besvärande för ålryssjorna längre ut bland skären än längre in. När vi fick använda ålryssjor.

Forskaren Olof Engstedt från högskolan i Kalmar rapporterade, att han genom analys av de s k otoliterna som är gäddans hörselstenar, kan se var de är födda. Det visar sig även att gäddan har nästan samma återvändandebeteende som laxen. Förstörs de våtmarker, strandängar eller kustflagar där gäddan växer upp, så kan det hota hela lokala bestånd. Väl betade strandängar visar sig vara fenomenala barnkamrar för gädda. Förstörs de genom bristande bete och hävd eller dikas våtmarker ut och byggs strandmiljöer sönder så hotas följaktligen även lokala gäddbestånd. 

Gäddan i skärgården lever således i lokala bestånd som, om de fiskas bort eller störs av att uppväxtmiljöerna försvinner, kan bli svåra att återbesätta.

En personlig reflexion är hur förödande det kan vara med ett fiske som sker utan medveten förvaltning. I havet har sådant fiske haft tradition och de sentida försöken att i samarbete mellan fiskenationer reglera fisket har lidit av brist på kontroll och lojalitet mot gjorda överenskommelser. I skärgården har det fria handredskapsfisket, enligt Fiskereiverkets nya förordning om begränsning av gäddfisket, medfört ett överfiske som hotar lokala bestånd. En gammal gubbe som  var med 1985 re´n kunde säga: Vad var det vi sa´! Vi sa´bl a annat att  gäddan kunde fiskas bort, vilket politikerna med Fiskeriverkets stöd förnekade 1985 och hänförde till att vi som ägare drev sanningslös skräckpropaganda av egoistiska skäl. Man kunde då fråga varför ägarnas och fiskarenas argument skulle vara mer egoistiska i negativ mening än sportfiskarenas och politkernas/röstfiskarenas?  .

Nu kan man konstatera att den lokala fiskareerfarenheten om gäddbeståndens lokala karaktär var riktig och risken för bortfiskning konstateras av samma Fiskeriverk. Det sker 25 år för sent, när gäddan är hotad. Fiskarenas gamla erfarenhet betydde inget. Det skall till en "vetenskaplig" undersökning om än så preliminär. Då blir det förvaltningsåtgärder och centralt agerande. Men givetvis inte i samspel med ägare och brukare. Vi är ju egoister.

Vi som ägnat mycket intresse åt att hålla skärgårdens öar hävdade och betade och därmed bidragit till att strandängarna bevarats kan nu konstastera att vi därigenom även stött fiskevården. Skärvården på land och i vattnet hänger samman på många sätt.

Per Gräslund

Gäddan är praktiskt taget försvunnen från ytterskärgårdrna i Stockholms skärgård från Utö och norrut.