Arkipelagbloggen

GRYTS  SKÄRVÅRDSFÖRENING

”ett framtidsprojekt”

Vad skall man tro om Skärvårdsföreningen? ----------081012

Fiskevattnen är skärgårdsbons viktigste "åker" - viktigare än rågåkern. "Handredskapsfiske typ äldre. Bild ur Kråkmröborna.

Regeringens fiskelagsutredning kommer snart att lämna sitt förslag till ny fiskelag. En sådan behövs.  Problemen är många. Både fiskevården, fiskenäringen och fiskerätten behöver en stabilare juridisk grund. Redan den 2 maj 2008  noterade dock redaktör Lasse Söderman i denna tidning egendomligheter i direktiven.

Foto Peter Gerdehag. Grönsö storöka och filmen seglar ut. Blir det kryss under oroliga skyar eller en susande slör i sol?

Peter Gerdehags film om Grönsö Äng visas den 12 april 2009 på SVT. Namnet skulle varit !En blomsteräng i havets våg" Otroligt nog visade sig namnet vara upptaget. Nya namn har föreslagits men inget riktigt bra tycker Margareta och jag. Vad som bestäms vet inte vi.

Lövängen måste gallras för att få in ljus och luft.Foto Peter Gerdehag

TEMA FRAMTID: ---väl hävdat landskap---

Sten Selanders löväng

En naturvän och botanist som Sten Selander skriver i sin i sin bok "Det levande landskapet i Sverige" i  några rader som har bäring på Gryts skärgårds kulturlandskap. Selander var generationskamrat med min pappa. doktor i botanik, ordförande i Naturskyddsföreningen skald, författare litteraturrecensent i Svenska Dagbladet mm mm

Först skildrar han lundens skönhet, men så säger han:

Slätten i Harstena by är en äng. Ängshöet samlat i jämnstora såtar som byalaget nu skall dela på efter andelar i byn..

Naturen i skärgården är självklart ett kulturlandskap.  Det som i dag är skärgård var aldrig orörd vildmark. Så fort öarna kom upp ur sjön var skärbor från den tidens inre skärgårdar och fastland där och började bruka öarna genom jakt, fiske, boskapsskötsel och jordbruk, Dagens skärgård var alltid odlad. Odling är kultur. När skärgårdskulturen och dess bärare den bofaste och brukande skärbon drar bort förfaller skärgårdslandskapet och där utvecklas en buskig djungel mellan strandtomterna som aldrig fanns där förut.

Adam och Eva är senvårens ängsblomma efter blåsippa, vitsippa och gullviva,Foto Peter Gerdehag

Zorn om den blommande svenska ängen.

Albert Engström citerar Carl Larsson om Anders Zorn och ängen och vi citerar Albert.

Albert Engström liksom Zorn var  inlandsfödda men blev skärgårdsälskare av intensivaste slag. Därtill  älskare som kunde ge färg och form åt sina känslor. Så här skriver Albert om Zorn och en segling med dennes lustjakt Mejt i uppsatsen "Zorn som naturälskare"

Elin räfsar eklöv på Grönsö. Foto: Peter Gerdehag

Ängen och skärvården                                                                         050717/pg

Reflexioner vid läsning av Henrik Ekmans "De sista ängarna"[1].

Henrik Ekman ger i sin skrift information om jordbrukslandskapets utveckling sedd från hans utkikspunkt i storgodset Bjärka Säby. Han gör det via överdådiga bilder och en lättläst, kringsynt och intelligent text.

Vårröjning (fagning) i Grönsö äng. Foto: Peter Gerdehag

Ängen var åkerns moder på två sätt. Den ursprungliga betydelsen var en gång självklar. Så inte i dag, då svenskarnas avstånd till jorden och boskapen blivit större än avståndet till turistmålet Seychellerna eller TV-målet Arktis. Så långt är det att moder och barn blandas samman och åker ofta kallas äng.

Trailer till filmen går att se här