Arkipelagbloggen

Vi har fått en skrivelse från Länsstyrelsen om inrättande av Hänsynsområden i dels Kvädöfjärden/Licknevarpsfjärden söder om Valdemarsviken dels i Ytterö-Innerö. Det senare området berör oss kråkmaröbor och omfattar med vår terminologi praktiskt taget hela Kråkmaröudden. Av något okänt och svårförståeligt skäl undantages dock Råtoppssankan och Sörbån med tillhörande vatten.
I ett hänsynsområde skall man inte köra fort ( ej över 7 knop) , köra vattenskoter, bullra med jollens utbordare, spela hög musik, tömma toaletter eller skräpa ned mm.

Is- och snövintern väcker en längtan efter varma sommarbilder. Denna bloggs bildsättningsfunktion ha dock ”frusit bort”. Annars hade en Gerdehagsbild värmt. Här kommer i stället en påminnelse om de båtar som sover under sina presenningar.
Det blir en kort men förhoppningsvis sommar- och tjärdoftande botanisering i grytsmålets båt och sjötermer? Med den definitionen blir det ökornas och deras brukares språk som får glimta fram.
Inspirationen kommer från Helge Gräslunds småskrift ”Ordlista över Skärspråket”. Se annonsen över Skärvårdsföreningens småskrifter i hemsidans vänstermarginal.

Det säger Maj-Britt och Anders Lundström som bott så länge i Gräsmarö by i havskanten av Gryts skärgård.
Jonas och Micka i Kättilö rapporterar 70-80 cm snö i skogen, mycket snö och stöp på isen, mer snö på gång, snöstorm i luften och i Kättilös moderna lösdriftslagård snö inte bara på det öppna på foderbordet utan även på golv och på sjuttiotalet kritter.

Pressmeddelande från LRF

Harstena bylags protokoll är spännande läsning. Paragraferna doftar salt och självbärande skärboliv, lokaldemokratisk, svensk självstyrelsetradition och själtran.
Men där kan man även finna högst överraskande ordvändningar som kunde tolkas som ett utslag av en synsk förmåga att föregripa framtiden. Dock levde man nog mer i traditionens än i framtidsvisionernas värld. Även om ’den moderna världen’ hade flugit in över byn och ställde krav på agerande redan 1924.

Skärgårdsstiftelsen säger man, då man talar om den stiftelse som Stockholms Läns Landsting är huvudman och finansiär för. Den fyller 50 år och har därför givit ut en extra påkostad vänbok med den angivna titeln. Vänner är de som ger vänbidrag till stiftelsen och får boken.

Boken är ett led i stiftelsens ursprungliga och förblivande stävan att säkra och utveckla skärgårdens natur-, kultur och rekreationsvärden samt att taga tillvara skärgårdsbornas intressen.” Det skrev jag om i ett föregående blogginlägg.

Stockholms Läns Landsting har antagit en ny policy gällande omsorgen om Stockholms Skärgård. Trots skillnaderna innehåller policyn många goda tankar och genomtänkta förslag som kan tillämpas i Gryt. Varje seriös skärvårdare rekommenderas att taga del av policyn .
Nedan citeras ett kort avsnitt om bevarande av skärgårdens natur-, kultur och rekreationsvärden . Så här låter det:
"Utmaning 1: Att möjliggöra utveckling och samtidigt bevarande av kultur och
rekreationsvärden.
Skärgårdens unika natur-, kultur- och rekreationsvärden är grunden för dess attraktivitet.

På NT debatt har i dag influtit ett inlägg som redaktionen givit ovanstående rubrik.
Därmed har NI haft TV-inlägg ifrån Göran Ferm och debattinlägg från arkitekten Leif Leandertz för Gryts Varvs räkning samt inlägg från Viking Olslson, Jacob Wesström och mig Per Gräslund. Förhoppningsvis kan detta inspirera till inlägg även från alla skärgårdens många andra intressenter.

Här är Jacob Wesströms hela replik.Även den del som handlar om regeringens tidigare nej till ett mycket mindre projekt i samma område. Ett nej som kom till av omtanke om den utanför liggande tunna och känsliga skärgården. Den som bl a Viking Olsson krävt skydd för med hänsyn till dess ovanliga och känsliga fågelliv i en Östersjö där fågellivet är på väg utförbl a på grund av delvis okända sjukdomar . Se näst sista stycket nedan som av utrymmesskäl måste strykas i den version som fick plats på NT:s debattsida. Nedan f öljer Jacobs hela replik.
Per Gräslund

Stångmärket är Skärgårdsstiftelsens i Stockholm tidning. Både stiftelsen och tidningen har varit en inspirationskälla och ett föredöme för oss skärvårdare i Gryt. I brist på en skärgårdsstiftelse har de skärvårdsintresserade bland de privata ägarna i Gryt fått försöka sköta vår skärgård på egen hand. Stiftelsens VD Berndt Festin med kansli och hans tillsynsmän har vi alltid kunna rådgöra med och få hjälp av. Förhoppningsvis hämtar politiker och tjänstemän i vår kommun, landsting, Östsam och länsstyrelse också inspiration från Skärgårdsstiftelsen.