Skärgårdsfrågor

Foto: Peter Gerdehag

Den som intresserad av  skärvården i Gryt och Valdemarsvik har skäl följa de valbloggar som partierna får disponera i Norrköping Tidningars Valdemarsviksavdelning.

Inläggen från partiföreträdarna handlar visserligen sällan om skärgården och aldrig om skärvården, men den är ofta föredömligt konkret, ovanligt hederlig samt framåtsyftande. Inslag som präglas av intelligens är anmärkningsvärt många. Rikspolitikerna skulle ha en del att ta efter som ersättning för deras förnedrande överbudsauktion.

 Foto: Peter Gerdehag.

Informationsbrev 45, 26 augusti 2010

I detta brev beskriver Hamilton bland annat att:

Ejdrarna minskar kraftigt i Östersjön,

92 miljoner satsas för att göra skärgården tillgänglig.

Torskfiske i Östersjön planeras av KRAV,

Försök görs att få förortsungdomar ut i skärgården.

Mest skrämmande är att den minskning av ejder och den ejderungedöd som vi sett i Gryt är så spridd

Så här låter det.

Ibland upptäcks guldkorn närmare än man tror. Det hände då dokumentärfilmaren Peter Gerdehag gjorde en utfärd från Grönsö till Håskö. Han kom åter  i upprymt tillstånd. Han hade sett Göran Andersson sätta krakar med sina dottersöner över alla Håskös ängsliknande åkerremsor. "Antagligen är detta det enda stället på ostkusten där man kan se över hundra krakar prydande välhävdade vallar utbrast entusisasten Peter. Med sig hem hade han fotografier i mängder.

Elis Söderquist i Kråkmarö handredskapsfiskar med ålnypa. 

I dag (23/8) har media snuddat vid skärvårdens och skärgårdens betydelse utan att nämna ordet eller förstå sambanden.

Gryts VArvs kommunstödda attack på skärgården och skärvården verkar inte vara en engågsolycka.

Nu rapporteras från grytsskärgårdens norra gränstrakter  och från Stockholms skärgård att både bastuar och bostadshus börjat bogseras kring. Det rör sig om hus som byggs på flytande pontoner och förankras i sjön vid stränder eller på fjärdar.  Kanske är det ett s k ’smart’ sätt att kringgå kravet på bygglov och strandkyddsdipsens?

När sonsonen David och jag blivit torra efter vårt ofrivilliga bad mellan Stora Arnholmen och Grönsö spred sig en stor glädje bland oss och familjen över att vi, som  genom ett under, var oskadade.

Foto Peter Gerdehag.

Bloggen är i sig ett märkligt väsen sett från dens perspektiv som lärde sig skriva med stålpenna och pennskaft samt bläckhorn. Tänk att alla som vill och lär sig kan bli sin egen förläggare av tankar och mer eller mindre litterära alster! Har man en statistikfunktion som varje måndag talar om besökens mängd men även läsarnas hemvist så kan en öbo i Gryt till sin förvåning finna sig vara läst ej blott i fädernelandet utan även i t ex England, Finland, Nederländerna, Spanien, Tyskland, Danmark och Italien.

Måndagen den 9 augusti klockan 1845 rådde klart väder och lätt sydvästlig bris vid Grönsö i Gryt.Hemmansägarna Per (84) och David (20) rodde  ut ur hamnen i gårdens lillöka mot Måsholmshällarna för att sätta abborre- och sikgarn.  Drygt hundrafemtio meter ost om Grönsös Måsholmsudde träffades lillökans babordssida straxt för om akterliga årtullen av en styrpulpetbåt. Roddarna hamnade i sjön och ökan i marvatten.

Öka och roddare drogs in i Grönsö hamn. Roddarna som genom ett under oskadda. Båtstäven lär ha passerat David på centimeteravstånd.

Valdemarsviks köping har fått en ny sevärdhet.

Det är Träbåtsföreningen som tagit ett berömvärt initiativ för att knyta denna gamla samlingsplats för omlandets handel till dess skärgård och historia.

En rekommendation: